Promemoria: Koncernbidragsspärrade underskott och negativt räntenetto

Koncernbidragsspärrade underskott och räntenetto

Regeringen skickade den 25 mars en promemoria på remiss där regeringen föreslår att det ska införas justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto.

1000

Kontakt

Caroline Väljemark

Partner

KPMG i Sverige

E-post

Prenumerera på TaxNews

Ta del av det senaste inom Tax & Legal! Anmäl dig här.

Regeringen skickade igår den 25 mars en promemoria på remiss där regeringen föreslår att det ska införas justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto. 

Förslaget kommer efter hemställningar från Svenskt Näringsliv och FAR som uppmärksammat att den ändring som genomfördes av koncernbidragsspärren i samband med att 2019 års regler om avdragsbegränsning för negativa räntenetton infördes, kan leda till negativa skattekonsekvenser för företag som inte får fullt avdrag för sitt negativa räntenetto om företaget samtidigt har koncernbidragsspärrade underskott. Reglerna medför i en sådan situation att företaget inte kan utnyttja sitt koncernbidragsspärrade underskott mot den inte avdragsgilla delen av det negativa räntenettot. Dessa företag kan därmed tvingas betala skatt trots att de har underskott från tidigare år.

Regeringen föreslår nu en förändring med avsikt att koncernbidragsspärren, när den tillämpas av företag som inte får fullt avdrag för sitt negativa räntenetto, ska fungera enligt sitt syfte. 

Vad innebär förslaget?

Förslaget innebär enligt regeringen att företag som enligt koncernbidragsspärren helt eller delvis inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott och som enligt avdragsbegränsningen för negativa räntenetton helt eller delvis inte får dra av ett negativt räntenetto, ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott. I förhållande till koncernbidragsspärren och avdragsbegränsningen för negativa räntenetton innebär förslaget om justerande bestämmelser därför ett efterföljande steg.

För vissa situationer föreslås att en samtidig justering ska göras av avdragen för koncernbidragsspärrade underskott och av avdraget för negativt räntenetto. Detta gäller för fall när det ytterligare avdraget för koncernbidragsspärrade underskott hade lett till ett minskat avdragsunderlag för negativt räntenetto och i sin tur ett lägre avdrag för negativt räntenetto, om det ökade underskottsavdraget skulle ha fått dras av före avdragsbegränsningen för negativa räntenetton. 

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas för första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

KPMG:s kommentar

Det är välkommet att en justering görs för att råda bot på nämnda problem i reglerna som vållar orättvisa skatteeffekter för ett stort antal företag i Sverige med koncernbidragsspärrade underskott. 

Det är dock synd att tillämpningen av förändringen inte är retroaktiv, då detta innebär att företag som har spärrade underskott och ej avdragsgillt negativt räntenetto både 2019 och 2020 fortfarande riskerar beskattning trots inrullade underskott. 

Problemet i lagstiftningen orsakas av den turordning som sedan 2019 gäller enligt 40 kap. 18 § inkomstskattelagen (IL) vid beräkning av beloppsgränsen för avdrag för koncernbidragsspärrade underskott. Den beräknas utifrån beskattningsårets överskott före avdragsbegränsningen för negativt räntenetto. Detta innebär att ett företag inte kan utnyttja sitt koncernbidragsspärrade underskott mot den inte avdragsgilla delen av ett negativt räntenetto.

Den väg som regeringen nu föreslår för att åtgärda problemet är att ha kvar ovan nämnda regel men att införa en tilläggsregel som möjliggör ytterligare avdrag för koncernbidragsspärrade underskott om ett underskottsföretag på grund av nekat avdrag för negativt räntenetto redovisar överskott. Den valda modellen komplicerar ytterligare ett redan komplicerat system, eftersom den består av två steg och har kvar den omstridda turordningsregeln i 40 kap. 18 § IL. 

Vi kommer nu att analysera förslaget i detalj. Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 18 maj 2020.  

Välkommen att kontakta oss om du har frågor.

Caroline Väljermark
caroline.valjemark@kpmg.se

Peter Nilsson
peter.nilsson@kpmg.se

Kontakta oss

Spara, organisera och dela

Spara det som intresserar dig, organisera ditt bibliotek och dela i ditt nätverk.