Försäkringsföretagens utmaning med IFRS 9 och IFRS 17 | KPMG | SE
close
Share with your friends

Försäkringsföretagens utmaning med IFRS 9 och IFRS 17 – att hinna i tid

Försäkringsföretagens utmaning med IFRS 9 och IFRS 17

Med offentliggörandet av IFRS 17 förra året inleddes försäkringsföretagens anpassning till den nya standarden och IFRS 9. Majoriteten av försäkringsföretagen står nu inför stora utmaningar då många ännu inte hunnit så långt i sitt arbete. Det visar en rapport från hösten 2017 där KPMG undersökt hur de största försäkringsföretagen i 20 olika länder hanterat anpassningen till den nya standarden.

1000

Kontakt

Relaterat innehåll

IFRS 17 och IFRS 9

I rapporten Navigating change: Feedback from leading insurers on the frontline of IFRS 17 and IFRS 9 implementation har KPMG bland annat undersökt hur långt försäkringsföretagen kommit i arbetet med att anpassa sig till den nya standarden och få den att fungera tillsammans med IFRS 9.

Majoriteten av försäkringsföretagen uppger att de inte kommit så långt, hela 85 procent säger att de fortfarande utvärderar effekten av IFRS 17 eller i vissa fall ännu inte påbörjat sin bedömning. 65 procent säger att de befinner sig i ett tidigt stadium avseende IFRS 9 medan 36 procent uppger att de inte startat vare sig något IFRS 17 eller IFRS 9-projekt.

– De nya standarderna är komplexa med breda operativa konsekvenser och betydligt mer fokus på marknadsmässiga värden samt lönsamheten i försäkringsavtalen. Det är förståeligt att försäkringsföretagen tar tid på sig att utvärdera kraven mycket noggrant. En viktig fråga är om företagen har tillräckliga resurser att hantera ytterligare regelverksförändringar samt vilken påverkan det får på verksamheten, försäkringsföretagens affär och i slutändan konsumenterna, säger Håkan Henriksson, regelverksexpert på KPMG Sverige.

Särskilda utmaningar i Sverige

IFRS 17 medför ytterligare utmaningar i Sverige, särskilt för ömsesidiga företag. Enligt nuvarande svenska regler ska IFRS tillämpas fullt ut även i onoterade koncerner. Något formellt ställningstagande avseende utformning av så kallad lagbegränsad IFRS kommer sannolikt inte finnas tillgänglig förrän standarden är godkänd av EU. Finansinspektionen har däremot indikerat att så kallad full IFRS i koncernredovisningen skulle kunna bli frivillig, vilket dock kräver en förändring av nuvarande regelverk. Frågor avseende uppställningsform, begrepp och potentiella ”konflikter” med annan lagstiftning har också lyfts fram av Finansinspektionen som områden som behöver belysas specifikt. Noterbart är dock att det inte framkommit några tydliga indikationer på att värderingsmetoderna enligt IFRS 17 skulle vara oförenliga med nuvarande svenska redovisningsprinciper, utöver tillämpning i ömsesidiga företag. Den generella värderingsmetoden har många likheter med värderingsreglerna i Solvens II.

Viktigt med data, system och processer

Majoriteten av respondenterna siktar på att bli färdiga före 2021 för att hinna med en testperiod av nya processer och systemstöd. Endast fem procent planerar för ett implementeringsdatum senare än 2021 på grund av den förväntade tidpunkten för lokal antagande av standarden.

– Företag kommer att behöva att designa och genomföra process- och systemändringar i mycket god tid före 2021. Med beaktande av osäkerheten för svenska företag är vår bedömning att konsekvensbedömningar behöver genomföras för samtliga företag. Omfattningen på arbetet kan variera beroende på företagens verksamhet och komplexitet och bör startas upp omgående för de företag som med säkerhet kommer att tillämpa IFRS fullt ut. För övriga företag rekommenderas att en inledande konsekvensbedömning startas upp så snart som möjligt i syfte att få en första uppfattning av potentiella kvantitativa effekter samt höja förståelsen inom organisationen avseende förändringen, fortsätter Håkan.

Stor utmaning att hitta rätt kompetens och resurser

Att ha tillräckligt av dedikerade resurser med rätt kompetenser att genomföra IFRS 17 och IFRS 9 utgör ett hinder för åtta av tio försäkringsbolag. Dessutom säger sex av tio att de har svårigheter att säkra den nödvändiga budgeten för implementering.

– Försäkringsgivarnas oro för att inte ha tillräckligt med kompetenta resurser tyder på att de som är sena i starten kan stå inför en dubbel utmaning, eftersom de inte bara har mer att ta igen, men kan också ha svårare att hitta rätt kompetens tillgänglig för att genomföra de nya processerna och systemen, säger Christina Kristensson, ansvarig för FS Consulting på KPMG Sverige.

– Övergången kan också komma att kräva omfattande utbildning och förändringsledning för att förbereda och göra det möjligt för försäkringsföretagens befintliga personal att förstå och vara beredda att rapportera resultat av verksamheten i vad som kommer att vara som ett nytt språk. Det finns också stora möjligheter, vi ser potential för försäkringsföretagen att genom de kommande förändringarna också skapa möjligheter för samordning av avseende rapporteringsprocesser för den finansiella rapporteringen och Solvensrapportering. Från ett affärsmässigt och operationellt perspektiv kan IFRS 17 också användas som katalysator för en mer robust lönsamhetsuppföljning och kommunikation med försäkringstagarna, avslutar hon.

Vilka möjligheter ser försäkringsföretagen?

De främsta möjligheterna som identifierats är modernisering av system (47 procent), processoptimering och förändring inom aktuariella områden (45 procent vardera) samt transformation av ekonomi- och finansverksamheten (41 procent).

Är du intresserad av en detaljerad genomgång av rapporten från studien eller en diskussion kring ditt företags utmaningar? Kontakta oss!

Läs mer om IFRS 17

Läs mer om IFRS 9

Om rapporten:

I KPMG:s studie, som genomfördes mellan 26 sep och 16 okt 2017, intervjuades 82 ledande befattningshavare från försäkringsbolag i 20 länder, inklusive 15 av de 20 största försäkringsgrupperna i Forbes 2017 Global 2000.

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka