Avgörande om intressegemenskap och ränteavdragsreglerna | KPMG | SE

Intressant förvaltningsrättsdom om intressegemenskap och ränteavdragsreglerna

Avgörande om intressegemenskap och ränteavdragsreglerna

Förvaltningsrätten har funnit att intressegemenskap inte har förelegat mellan bolagen.

1000

Kontakt

Partner

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

Förvaltningsrätten i Stockholm har i en dom den 26 oktober funnit att intressegemenskap inte förelegat mellan ett svenskt aktiebolag ("Bolaget") och två Luxemburgbolag som äger aktier i Bolaget eller mellan Bolaget och investerarna i två fonder som kontrollerar Luxemburgbolagen.
 

Bolaget begärde avdrag för ränteutgifter på lån som lämnats av två företag i Luxemburg. Det utlånade kapitalet kom i sin tur från två olika brittiska fonder. Skatteverket nekade avdrag för ränteutgifter med motiveringen att det handlade om ett skuldförhållande inom en intressegemenskap. Skatteverket bedömde att det förelåg intressegemenskap såväl mellan Bolaget och de två Luxemburgbolagen som mellan Bolaget och investerarna i fonderna.


Om lån lämnas från ett företag till ett svenskt företag och de är i intressegemenskap, är räntan på ett sådant lån enligt huvudregeln inte skattemässigt avdragsgill. För att företag ska anses vara i intressegemenskap, krävs att företagen står under i huvudsak gemensam ledning eller att ett av företagen genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget.


I aktuellt fall ägdes det svenska bolaget av tre olika aktieägare. De två Luxemburgbolagen ägde 37,5% respektive 12,5% av aktierna i Bolaget och kontrollerades av två olika brittiska fonder. Övriga aktier i Bolaget ägdes av ett företag i en börsnoterad svensk koncern. Frågan i målet var sålunda i första hand om lånen från de olika aktieägarna var lån inom en intressegemenskap. Om något av de två Luxemburgbolagen hade väsentligt inflytande i Bolaget eller om Bolaget och de Luxemburgbolagen stod under i huvudsak gemensam ledning, skulle en intressegemenskap kunna föreligga dem emellan.


Förvaltningsrätten fann att varken Bolaget och respektive Luxemburgbolag, eller Bolaget och investerarna i fonderna, kan anses stå under i huvudsak gemensam ledning. Förvaltningsrätten ansåg också att varken respektive Luxemburgbolag eller investerarna i fonderna kan anses ha ett väsentligt inflytande i Bolaget på grund av ägarandel eller på annat sätt eftersom ingen av dem ägde mer än 40% av kapitalet. Förvaltningsrättens slutsats är således att inget av Luxemburgbolagen eller investerarna i fonderna kan anses vara i intressegemenskap med Bolaget.


Eftersom det enligt förvaltningsrätten inte rör sig om skuldförhållanden inom en intressegemenskap saknas grund för att neka bolaget avdrag för sina ränteutgifter på lånen. Förvaltningsrätten upphävde därför Skatteverkets beslut. Bolaget hade som andrahandsyrkande menat att i den utsträckning en intressegemenskap skulle föreligga i enlighet med Skatteverkets bedömning, fanns skäl att medge avdrag med stöd av de s k kompletteringsreglerna. Eftersom ränteavdragsbegränsningsreglerna inte överhuvudtaget är tillämpliga på de aktuella lånen, behövde dock aldrig de frågorna prövas av förvaltningsrätten.


KPMG:s kommentar

Frågan om vad som utgör intressegemenskap vid tillämpning av ränteavdragsbegränsningsreglerna har länge varit en fråga där olika uppfattningar funnits. Domen är därför mycket välkommen och av stort intresse för många även om varje ägarstruktur måste analyseras individuellt. Domen innehåller även flera intressanta uttalanden som kan vara till ledning för tolkningen av intressegemenskapsbegreppet. Om ni har liknande frågeställningar, finns starka skäl att kontakta oss på KPMG.


Jörgen Graner
+46 8 723 97 90
jorgen.graner@kpmg.se
 

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka