Det nya 3:12-förslaget – så här vill regeringen beskatta delägare i fåmansföretag

Det nya 3:12-förslaget

Regeringen remitterar förändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag.

Kontakt

Partner

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

Vi har i tidigare TaxNews skrivit om att regeringen justerar 3:12-utredningens förslag avseende nya regler för fåmansföretag i form av ett utkast till lagrådsremiss (PDF 727 KB)
 

Av utkastet framgår bl a att regeringen anser att de förslag som presenterades i Utredningen om Översyn av 3:12 reglerna uppfyller kravet på en bra balans mellan syftet att förhindra inkomstomvandling och vikten av fortsatt goda skattemässiga villkor för företagande men att det finns anledning att göra vissa justeringar för att uppnå en bättre balans.


I detta TaxNews går vi igenom regeringens förslag mer i detalj. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.


Beräkningen av det lönebaserade utrymmet förändras

Regeringens förslag innebär att det lönebaserade utrymmet beräknas för respektive andelsägare till summan av

– 15 procent av andelsägarens löneunderlag som inte överstiger 6      inkomstbasbelopp,

– 30 procent av andelsägarens löneunderlag som överstiger 6 inkomstbasbelopp men inte 60 inkomstbasbelopp, och

– 40 procent av andelsägarens löneunderlag som överstiger 60   inkomstbasbelopp.


Sammanfattningsvis föreslår regeringen att beräkningen av det lönebaserade utrymmet ska ändras på så sätt som anges ovan och att företagets sammanlagda löneunderlag ska fördelas på andelsägarna innan det lönebaserade utrymmet beräknas. För närstående ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt. Regeringens förslag överensstämmer således i huvudsak med utredningens.


Kapitalandelskravet om 4 % tas bort och möjligheterna för delägare med små andelsinnehav att beräkna ett lönebaserat utrymme förändras

Regeringens förslag överensstämmer delvis med utredningens. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att kravet på att delägaren ska äga en andel i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få beräkna ett lönebaserat utrymme tas bort. För delägare som äger mindre än fyra procent av kapitalet i företaget begränsas i stället det lönebaserade utrymmet till att uppgå till högst 0,25 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning från företaget och dess dotterföretag under året före beskattningsåret.


Dotterföretagsdefinitionen behålls

Regeringens förslag överensstämmer inte med utredningens bedömning. Regeringen anser till skillnad mot utredningens förslag att den särskilda dotterbolagsdefinitionen ska behållas. Med dotterbolag avses enligt den särskilda definitionen ett företag i vilket moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50 % av kapitalet. 


Löneuttagskravet lämnas oförändrat

Regeringens föreslag överensstämmer inte med utredningens förslag. För att få tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme krävs enligt gällande regler att delägaren gör ett visst löneuttag. Kravet innebär att delägaren eller någon närstående året före beskattningsåret av företaget och dess dotterföretag måste ha fått sådan kontant ersättning som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med lägst 6 inkomstbasbelopp med tillägg av 5 procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag eller 9,6 inkomstbasbelopp. Regeringen finner sammanfattningsvis ingen anledning att vare sig höja löneuttagskravet eller ändra beräkningen av löneuttagskravet. 


Utformningen av förenklingsregeln

Schablonbeloppet sänks inte

Årets gränsbelopp beräknas enligt förenklingsregeln till ett belopp motsvarande 2,75 inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på andelarna i företaget. Det är enligt regeringens mening viktigt med en regel som är enkel att tillämpa för delägare i fåmansföretag som inte har några eller endast ett fåtal anställda. Dessa ska inte behöva tillämpa komplexa regler. För delägare i många nystartade företag genererar huvudregeln generellt sett små gränsbelopp. Förenklingsregeln gör för delägare i dessa företag det möjligt att ackumulera gränsbelopp i ett uppbyggnadsskede för att kunna ta utdelning i ett senare skede. Förenklingsregeln uppfyller således en viktig funktion i företag med litet kapital och få anställda. Regeringen anser mot denna bakgrund att schablonbeloppet i förenklingsregeln inte bör sänkas till skillnad mot utredningen som föreslår en sänkning av schablonbeloppet till 1,75 inkomstbasbelopp.


Förenklingsregeln får inte kombineras med huvudregeln

I denna del skiljer sig regeringens förslag inte från utredningens. Den som äger andelar i flera företag och beräknar årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln för andelar i ett av företagen får inte beräkna årets gränsbelopp för andelar i andra företag.


Uppräkningen av sparat utdelningsutrymme begränsas

Regeringens förslag innebär att uppräkningen av sparat utdelningsutrymme sänks från statslåneräntan ökad med tre procentenheter till statslåneräntan ökad med två procentenheter. Utredningen lämnade inget förslag om ändring av uppräkningen av sparat utdelningsutrymme.


Ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst införs

Enligt regeringens förslag ska utdelning respektive kapitalvinst inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning och kapitalvinst till högre belopp än som motsvarar 120 inkomstbasbelopp (takbelopp). Om bestämmelserna om tillkommande belopp är tillämpliga, ska även den del av kapitalvinsten eller utdelningen som tagits upp i inkomstslaget tjänst under tidigare beskattningsår beaktas. Genom en sådan reglering kommer tillkommande belopp som betalas ut vid olika tidpunkter efter avyttringsåret att omfattas av nya gemensamma beräkningar av kapitalvinsten allteftersom utbetalning sker. Regeringens förslag överensstämmer således delvis med utredningens. Utredningen föreslår att det gemensamma takbeloppet ska uppgå till 100 inkomstbasbelopp.


Skattesatsen inom gränsbeloppet höjs

Regeringen instämmer i utredningens förslag att skattesatsen för utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar upp till ett belopp motsvarande gränsbeloppet höjs från 20 till 25 procent. När det gäller skattesatsen för utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar över takbeloppet anser regeringen, i motsats till utredningen, att skattesatsen inte bör sänkas från 30 till 25 procent.


Ägarskiften mellan närstående underlättas

I likhet med utredningen anser regeringen att det är viktigt att avyttringar av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag så långt det är möjligt beskattas på ett likformigt sätt och att skattereglernas utformning inte påverkar om verksamheten avyttras till någon inom eller utom närståendekretsen.


KPMG:s kommentar

Regeringen visar genom detta justerade förslag att de, i vart fall till viss del, har tagit till sig av den massiva kritik som framfördes av de olika remissinstanserna mot det ursprungliga förslaget som utredningen presenterade i slutet av förra året.
 

Regeringen har nu skickat utkastet till lagrådsremiss på remissrunda. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på de omarbetade förslagen i avsnitten 5.2, 5.3, 5.7 och 5.8. Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast måndagen den 24 april 2017. Närmast återstår att se hur remissinstanserna tar emot dessa justerade förslag och hur den slutliga lagrådsremissen utformas. Vi bevakar givetvis utvecklingen.


Kontakta oss gärna om du vill diskutera hur de nya reglerna påverkar dig och ditt företag och vilka åtgärder som behöver tas. 


Mårten Sundholm
+46 8 723 96 96
marten.sundholm@kpmg.se


Jenny Friberg
+46 8 723 95 10
jenny.friberg@kpmg.se


Sarah Edvardsson
+46 8 723 95 13
sarah.edvardsson@kpmg.se
 

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG International har skapat en toppmodern digital plattform som förbättrar din upplevelse, optimerad för att upptäcka nytt och relaterat innehåll.