Så påverkar Brexit skatteområdet

Så påverkar Brexit skatteområdet

Det finns ett antal modeller som Storbritannien kan välja att anta efter att landet har lämnat EU.

Skatterådgivare

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

Bakgrund

Den 23 juni 2016 röstade Storbritannien för att lämna Europeiska unionen (EU). Trots att befolkningen har röstat för att lämna EU (”Brexit”) kommer Storbritannien sannolikt att förbli en del av EU i upp till två år efter det att landet åberopat artikel 50 i Lissabonfördraget och på så sätt meddelat Europeiska rådet sin avsikt att lämna EU. Denna tvåårsperiod kan förlängas ytterligare om Europeiska rådet enhälligt kommer överens med Storbritannien om detta.

Även om det i nuläget är svårt att ge specifik information om hur Storbritanniens skattesystem kommer att påverkas av Brexit, sker det troligtvis inte några omedelbara förändringar när det gäller direkta och indirekta skatter. De faktiska skattemässiga följderna av Brexit kommer att framgå tydligare när villkoren står klara i eventuella avtal med EU efter utträdet.

Befintliga modeller

Det finns ett antal modeller som Storbritannien kan välja att anta efter att landet har lämnat EU. Storbritannien kan exempelvis välja en av tre modeller som för närvarande tillämpas av länder utanför EU som interagerar med EU:s medlemsstater.

Ett alternativt scenario är att Storbritannien sluter egna, separata avtal med EU, i stället för att välja en av de redan befintliga modellerna. Men det skulle troligen leda till en lång förhandlingsprocess.

Uttalanden som Storbritanniens premiärminister nyligen har gjort tyder på att det mest sannolika är att den brittiska regeringen väljer att anpassa en befintlig modell snarare än att anta en redan befintlig modell rakt av.

Tre exempel på befintliga modeller som Storbritannien skulle kunna välja är följande:
 

Den norska modellen

Eftersom Norge är medlem i EFTA (European Free Trade Association), har landet tillgång till ett nätverk av internationella frihandelsavtal. Norge är även part i EES-avtalet (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet), vilket innebär att Norge är inkluderat i EU:s inre marknad. Som en konsekvens av medlemskapet i EFTA måste Norge följa EU:s regler och restriktioner inklusive de fyra grundläggande friheterna: fri rörlighet för varor, personer, kapital och tjänster.
 

Den schweiziska modellen

Schweiz är också medlem i EFTA, men till skillnad från Norge är landet inte part i EES-avtalet. Schweiz har i stället kontinuerligt uppdaterade bilaterala avtal som landet använder för att delvis få tillgång till EU:s inre marknad.
 

WTO-modellen

Standardutfallet om ingen annan modell kan förhandlas fram. I enlighet med denna modell skulle Storbritannien lägga WTO-avgifter på import och export från och till EU. Företag inom EU skulle också tillämpa WTO:s import- och exportavgifter vid handel med Storbritannien.

WTO-reglerna ger inte förmånstillträde till den inre marknaden eller till någon av de 53 frihandelsavtal som EU har förhandlat fram med länder utanför EU. Storbritannien är redan medlem i WTO som alltmer blir ett forum för harmonisering av internationella handels- och affärsmetoder.

Direkt skatt

Direkta skatter regleras av brittisk lag, och därmed kommer Storbritanniens lagstiftning rörande direkta skatter till stor del att förbli oförändrad efter Brexit. Storbritanniens regler för direkt skatt måste dock följa EU-lagar om till exempel de fyra friheterna (fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital). Efter Brexit behöver vissa delar av den brittiska skattelagstiftningen inte längre följa specifika EU-lagar, och vissa EU-direktiv kommer inte längre att gälla för brittiska företag.

Direktiv som EU:s moder-/dotterbolagsdirektiv, som ger lättnad från källskatt på utbetalning av utdelning mellan associerade företag i olika EU-stater samt dubbel skattelättnad till moderbolag för vinster från dotterbolag, kommer inte längre att vara tillämpliga. Därför behöver Storbritannien förlita sig på de befintliga dubbelbeskattningsavtalen för att dra nytta av förmånliga källskattesatser.

EU:s ränte- och royaltydirektiv kommer inte längre att ge lättnad från källskatt för royalty- och räntebetalningar mellan brittiska företag och associerade företag inom EU, och det blir därför viktigt för brittiska företag att undersöka i vilken omfattning lättnad från källskatt på räntor och royalties kan uppnås inom ramen för något dubbelbeskattningsavtal.

Även om det finns ett flertal dubbelbeskattningsavtal med Storbritannien, kan det vara så att det i vissa fall inte går att få full skattelättnad (från all källskatt, oavsett om det gäller utdelning, räntor eller royalties).

EU:s fusionsdirektiv erbjuder skattelättnad för gränsöverskridande omorganisationer. När Storbritannien väl har lämnat EU gäller de avsnitt i EU-direktivet som handlar om aktieinnehav inom EU inte längre för Storbritannien, vilket skulle kunna orsaka ökade skattekostnader i Storbritannien för företag som genomför fusionstransaktioner.

Indirekt skatt

MOMS

Storbritanniens lagstiftning härrör från Europeisk lag. Nu gällande EU-principer garanterar att ingen brittisk moms tas ut på gränsöverskridande leveranser av varor eller på tjänster företag emellan (”B2B”) som tillhandahålls från Storbritannien till en annan EU-medlemsstat.

Efter utträde ur EU skulle Storbritannien inte behöva följa momsdirektivet. Momsen genererar dock stora intäkter för den brittiska regeringen, och det är därför osannolikt att den avskaffas. Om momsen ändå skulle avskaffas skulle den sannolikt ersättas av en annan indirekt skatt.

Tullavgifter

EU-medlemskap innebär att tullavgifter inte gäller för handel inom EU. EU har dessutom avtalade avgifter för import från olika länder utanför EU. Tullavgifter styrs till stor del av EU-lagar, och därför krävs ny lagstiftning för transaktioner som Storbritannien ingår med EU-medlemsstater såväl som med stater utanför EU.

Punktskatt

Storbritannien har för närvarande begränsad möjlighet att fastställa skattesatserna för punktskatt på grund av de trösklar som är beslutade i EU-direktiv. Efter Brexit ska Storbritannien kunna variera skattesatserna för punktskatt utan förbehåll av EU-lag.

Kapitalskatt

Nu gällande EU-direktiv innebär en begränsning av skatteavgifter från medlemsstater på företag som anskaffar kapital t.ex. via aktieemission. Efter Brexit skulle Storbritannien inte längre vara bundet av kapitalanskaffningsdirektivet och relaterad rättspraxis.

Slutsats

Trots att det redan finns ett antal modeller som Storbritannien skulle kunna följa efter utträdet ur EU kan man inte med säkerhet säga vilken modell Storbritannien kommer att välja, om ens någon. Skatteklimatet efter Brexit kommer att framgå tydligare när beslut har fattats av den brittiska regeringen och förhandlingar med EU:s medlemsstater har avslutats.

Brexit

Den 23:e juni röstade Storbritannien för ett utträde ur EU. KPMG vägleder dig inför troliga scenarion och förändringar i samband med Brexit.

 
Läs mer

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG International har skapat en toppmodern digital plattform som förbättrar din upplevelse, optimerad för att upptäcka nytt och relaterat innehåll.