Budgetpropositionen för 2017 presenterad

Budgetpropositionen för 2017 presenterad

I budgetpropositionen för 2017 föreslås ett flertal förändringar inom skatteområdet. Här presenteras ett urval av dessa föreslagna förändringar.

Kontakt

Skatterådgivare

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

Regeringen har idag överlämnat 2017 års ekonomiska budgetproposition samt förslag till höständringsbudget. Av budgetpropositionen framgår bl a att regeringen föreslår att arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande ska intensifieras. För att finansiera framtida reformer föreslår regeringen ett flertal förändringar på skatteområdet i budgetpropositionen för 2017, se regeringens hemsida för fullständig sammanställning.


Regeringen kommenterar vissa av förslagen enligt följande.


Ett avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder införs och vissa förenklingar på företagsskatteområdet görs
Förslaget innebär att vissa företag inom finanssektorn, som till exempel banker och försäkringsföretag, inte får göra avdrag för ränteutgifter på vissa efterställda skulder. Ett efterställt lån innebär att långivaren vid till exempel låntagarens konkurs kan göra anspråk på betalning av kapitalbelopp och ränta först sedan alla andra fordringsägare har fått betalt. Avdragsförbudet införs bl a för att öka neutraliteten mellan finansiering med eget kapital och finansiering med efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2016.


Tidpunkten för värdeöverföring vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag fastställs
Ett klarläggande görs i lagtexten att värden motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren ska lämna inkomstdeklaration. Förslaget träder i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016

 

Ett tillfälligt växa-stöd införs genom sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare som anställer en första person  
För att fler enskilda näringsidkare ska våga ta steget att anställa sin första medarbetare föreslås att enskilda näringsidkare, som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016, får nedsatta arbetsgivaravgifter för den anställde under de första tolv månaderna. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas på den del av ersättningen till den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad. För en enskild näringsidkare som betalar en månadslön på 25 000 kronor till den anställde innebär förslaget att lönekostnaden minskar med ca 5 300 kronor per månad eller ca 16 procent.

Reglerna föreslås gälla fr o m 1 januari 2017 t o m den 31 december 2021. 


Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen bör införas (avisering)
För att minska skattefusk och skatteundandragande vill regeringen att uppgifter på individnivå om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna bör lämnas i en arbetsgivardeklaration i stället för en gång om året i en kontrolluppgift. Avsikten är att reglerna ska börja gälla stegvis från och med den 1 juli 2018. 


Avdrag för representation – slopade avdrag vid inkomstbeskattning och utökat momsavdrag
Företagen kommer att få en slopad avdragsrätt vid inkomstbeskattningen, samtidigt som de får en utökad avdragsrätt för moms, när det gäller förtäring. Annan representation än måltider (till exempel julgåva till personalen) påverkas inte alls.

Vid representation får avdraget för mervärdesskatt som avser måltider eller liknande förtäring högst uppgå till den ingående mervärdesskatten på en utgift på 300 kronor per person och tillfälle. Utgifterna ska ha ett omedelbart samband med verksamheten och avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2017.


En omsättningsgräns på 30 000 kronor per år för mervärdesskatt införs
Förslaget innebär att det blir frivilligt för företag att momsregistrera sig om företagets omsättning understiger 30 000 kronor per år.

Moms kan innebära en administrativ börda, särskilt för de allra minsta företagen. Det är därför rimligt att näringsidkare med mycket liten omsättning, exempelvis mikroproducenter av förnybar el som säljer sitt överskott på elnätet, inte behöver ta in och redovisa moms från första kronan. För att förenkla för mindre näringsverksamheter och därmed uppmuntra till försäljning även i mindre skala införs ett golv för när man behöver börja redovisa moms.


Uppräkningen av den nedre och övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt begränsas
I budgetpropositionen för 2017 föreslås att uppräkningen av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2017 begränsas till förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet. Den begränsade uppräkningen av den nedre skiktgränsen aviserades i budgetpropositionen för 2016. Förslaget innebär att ca 39 000 fler personer beräknas betala statlig inkomstskatt 2017 och att ca 13 000 fler personer beräknas betala s k värnskatt. Den maximala effekten för en person av att skiktgränserna räknas upp långsammare beräknas till knappt 100 kronor per månad.


Intäktsräntan på skattekontot sänks
Golvet för intäktsräntan på skattekontot sätts ner till 0. Intäktsräntan kommer alltså att bli 0 vid nuvarande ränteläge, men kommer att följa med det allmänna ränteläget upp när det stiger.

Det finns indikationer på att skattekontot har börjat användas som sparkonto, d v s att inbetalningar gjorts på kontot i syfte att få ränta på insatta medel i stället för att täcka debiteringar av skatter och avgifter. Anledningen är att skattekontots intäktsränta under en tid har varit klart högre än bankräntorna. Detta innebär kostnader för det allmänna för något som inte varit avsikten med systemet.

 

Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen bör införas
Förändringen innebär att det införs bestämmelser om golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Två olika nivåer på golven bör införas, 0 respektive 0,5 procent. Bestämmelser som berörs är bl a beräkning av skatteunderlaget för avkastningsskatt på pensionskapital. Syftet med att införa golv för statslåneräntan är att förhindra att vissa bestämmelser i skattelagstiftningen får oavsedda effekter om den genomsnittliga statslåneräntan eller statslåneräntan vid utgången av november skulle bli noll eller negativ.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016. Regeringen avser att senare under hösten 2016 återkomma till riksdagen med ett förslag.

KPMG:s kommentar

Framöver kan vi utöver ovanstående förändringar förvänta oss flera förslag för att motverka skatteflykt, se tidigare TaxNews. Av detta arbete kan vi närmast förvänta oss ett förslag från Skatteverket avseende uppdraget till Skatteverket om att uppmuntra att skattepolicyfrågor diskuteras i företagens ledning som ska presenteras senast den 30 oktober.


Därefter väntar vi på att två utredningar ska presenteras (senast) den 1 november; utredningen ”Översyn av 3:12-reglerna” respektive ”Skatt på finanssektorn”. Vi återkommer givetvis med TaxNews när utredningarna presenterats.


Välkommen att kontakta oss om ni vill veta mer om effekten av förslagen i budgeten för 2017.

Läs mer:
Proposition 2016/17:1 Budgetpropositionen för 2017: Samhällsbygget - ansvar för Sverige

Proposition 2016/17:2 Höständringsbudget för 2016 (PDF 557 KB)

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform