”Revisionsberättelsen blir mer än bara en OK-stämpel”

”Revisionsberättelsen blir mer än bara en OK-stämpel”

För alla räkenskapsår som påbörjas under 2016 tillämpas nya regler för hur revisionsberättelsen ska skrivas. Vad gäller noterade bolag måste revisorn nu beskriva vilka områden som har varit viktigast under revisionen, hur de behandlats och vilka väsentliga iakttagelser som gjorts inom respektive område.

Kontakt

Partner

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

audit

Genom införandet av det uppdaterade och nya internationella regelverket ISA 701 (International Auditing Standards) förändras för alla bolag revisionsberättelsens omfång, hur vissa saker formuleras och vilken ordning olika punkter tas upp i den. Men den stora skillnaden blir för noterade bolag. För dem införs nya krav på att revisorn tar med en beskrivning av särskilt betydelsefulla områden i revisionsberättelsen.

– Vi revisorer ska lyfta fram vad vi har fokuserat mest på under revisionen, hur dessa områden har behandlats och vilka väsentliga iakttagelser som gjorts inom respektive område. Beskrivningarna förväntas vara faktabaserade, anpassade efter det specifika företaget, kortfattade och samtidigt tillräckligt utförliga. Det innebär nya krav på hur vi formulerar oss och avrapporterar gentemot marknaden, säger Johanna Sällvin, som är ansvarig för KPMG:s avdelning för utveckling av kvalitet och effektivitet inom revision (Department of Professional Practice, DPP).

Samma revision, ny rapportering
Syftet med de nya reglerna är att skapa större transparens genom att revisionsberättelsen ger ledning kring vilka områden som revisorn har bedömt vara förknippade med större risk för fel kopplat till årsredovisningen. Dessa områden sammanfaller oftast med områden som bolaget har gjort större bedömningar inom. Själva revisionen och hur den ska genomföras är oförändrad. Det som förändras är hur den rapporteras externt.

– Utifrån ett marknadsperspektiv är detta enbart positivt. Man kommer bort från standardformuleringar och revisionsberättelsen blir mer än bara en OK-stämpel. Det kommer att ge externa intressenter en mer nyanserad bild och bättre förståelse för både bolaget och vad en revision innebär, fortsätter Johanna Sällvin.

Vad som tidigare har varit en intern dialog mellan kund och revisor kring osäkerheter och viktiga områden i revisionen kommer nu med i en extern rapport. Därför kan det uppstå behov av ännu tätare samarbete i den löpande rapporteringen under året och tidigare dialog vad gäller utformningen av årsredovisningen främst kopplat till bedömningsposter, till exempel värdet på goodwill-poster.

– Årsredovisning och revisionsberättelse måste stämma överens, så det krävs dialog och samspel, säger Johanna Sällvin.

Aktivt arbete väntar
I skrivande stund arbetar FAR fortfarande på exakt hur det nya regelverket ska implementeras i Sverige. KPMG har dock redan påbörjat sitt eget arbete och ordnat interna seminarier för revisorerna. Under 2016 väntar ett väldigt aktivt arbete både internt och gentemot noterade kunder.

– Förändringarna sätter press på revisorer att formulera sig väl. Revisionsberättelserna måste verkligen ge läsaren någonting och jag tror att vi kan behöva vässa vårt språk och lära oss använda ordförrådet bättre. Vi kommer att försöka jobba internt med nätverkande och utbyte för att skapa en gemensam plattform, även om sedan varje revisionsberättelse kommer att utgå ifrån den unika kunden, avslutar Johanna Sällvin.

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform