Implementeringen av BEPS-paketet – är du förberedd?

Implementeringen av BEPS-paketet – är du förberedd?

KPMG var på plats och lyssnade när Skatteverket hade ett seminarium om BEPS-projektet, som alla internationella företag nu bör ha börjat sätta sig in i.

Kontakt

Relaterat innehåll

Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson inledde seminariet och talade bl a om hur projektet kan påverka multinationella företag. Därefter fortsatte Skatteverkets specialister att berätta mer ingående om de olika åtgärderna i BEPS och vad som nu ska hända framöver. Särskilt intressant var det som nämndes kring det nya verktyget CbC-reporting (land för land-rapportering) och de svenska reglerna avseende fasta driftställen.
 

BEPS-projektet syftar till att ta ett samlat grepp om internationella skatteregler för att minska omotiverade vinstförflyttningar. Arbetet har letts av OECD och totalt har 62 länder deltagit, däribland Sverige. OECD presenterade sina slutliga rapporter den 5 oktober i år och G20-länderna godkände BEPS-paketet i mitten på november.

Alla deltagande länder är därmed nu överens om en gemensam inriktning, och nu är det de nationella lagstiftarna och skatteförvaltningarna som ska se till att den politiska inriktningen blir verklighet. Åtgärderna väntas få stor inverkan på reglerna för internationell företagsbeskattning.

KPMG Skatt har en BEPS-grupp med konsulter kopplade till respektive action. Vi har bevakat och löpande rapporterat om utvecklingen i TaxNews tidigare, se TaxNews om varje action i sak här. I detta TaxNews vill vi lyfta fram lite av det som Skatteverket gick igenom vid sitt seminarium och framförallt med fokus på implementeringen.

Skatteverkets genomgång gav en bra orientering över BEPS-paketet och belyste de utmaningar som väntar framöver. En del av utmaningen är att BEPS-paketets olika delar kan implementeras på olika sätt, bl a genom ett nytt multilateralt skatteavtal, ändringar i OECD:s modellavtal och befintliga skatteavtal, ändringar i OECD:s riktlinjer för internprissättning eller genom minimistandarder (som alltså ska uppnås) respektive rekommendationer om ändringar i intern rätt (frivilligt, kan leda till olika implementering mellan länderna). Implementering och uppföljning planeras under 2016-2017. OECD är dock inte riktigt i mål med alla actions utan ytterligare vägledning väntas i vissa delar.

Vad gäller det svenska implementeringsarbetet kan särskilt nämnas:
 

Action 4 – ränteavdragsbegränsning
Avseende action 4 rekommenderar OECD ändringar i nationell rätt så att varje land uppfyller OECD:s förslag (följ länken i rubriken för att läsa om förslaget). Som vi rapporterat tidigare kommer arbetet med att anpassa svensk lagstiftning därför sannolikt bygga vidare på Företagsskattekommitténs sedan tidigare presenterade alternativa EBIT-förslag, där förnyad remissrunda väntas under våren 2016.
 

Action 5 om motverkande av skadlig skattekonkurrens
Här uppgav Skatteverket att Sverige inte kommer att rapportera någonting, eftersom reglerna endast träffar länder som har ett system med förmånliga förhandsbesked, s k tax rulings, men att våra koncerner självklart kan påverkas eftersom Skatteverket kommer att få information från andra stater.
 

Action 7 om definition av fast driftställe
Skatteverket har sett att detta är en het fråga då man har fått extra mycket frågor gällande detta förslag. Ändringarna kräver omförhandling av befintliga skatteavtal, vilket skulle kunna innebär en lång och mödosam process, varför förhoppningar i stället finns på att ett multilateralt avtal (MLI, action 15) ska hjälpa till. Förslaget påverkar även vår svenska interna rätt då OECD:s förslag inte är utformat som våra existerande regler. Skatteverket uppgav att det dock för närvarande inte arbetas på någon ändring i de svenska reglerna inom regeringskansliet. Om de svenska reglerna inte ändras kommer det alltså innebära olikheter i svensk intern rätt contra OECD:s förslag och önskan. Vad gäller steg 2, att allokera resultatet, har OECD inte gått i mål ännu och ytterligare vägledning om vinstallokering kommer under 2016.
 

Action 8−10 om internprissättning och närliggande frågor
Skatteverket sammanfattade andan kring förslagen rörande internprissättning att beskattning ska ske i enlighet med värdeskapande, och tryckte på att OECD menar att förslaget endast innebär ett förtydliganden av armlängdsprincipen i OECD:s riktlinjer, och att de därför är direkt tillämpbara. Skatteverket uppgav att det innebär att de alltså gäller nu, men även tillbaka. Skatteverket lyfte även fram att det av praxis från Högsta förvaltningsdomstolen följer att OECD:s riktlinjer i och för sig inte är bindande som legalt instrument, men att de ger en bra vägledning vid tolkning och tillämpning av artikel 9 i riktlinjerna och vår interna regel i 14 kap. 19 § IL. Vår interna regel bygger på den internationella armlängdsprincipen, och Skatteverket uppgav att man alltså inte har något annat än OECD:s riktlinjer att använda för tolkningen av principen. Det var tänkt att OECD även skulle komma med vägledning om vinstdelningsmetoden (profit split) men man kom inte så långt. Under 2016 kommer man jobba vidare med detta och under första halvåret 2017 förväntas ny vägledning.
 

Action 13 – om internprissättningsdokumentation och Country by Country reporting (CbC-reporting)
Action 13 om interprissättningsdokumentation och det nya verktyget rörande CbC-reporting (land för land-rapportering) är enligt Skatteverket den hetaste BEPS-frågan av dem alla och kommer få stora konsekvenser, framförallt för företagen men även för skattemyndigheterna. Förslaget innehåller stora förändringar som kräver lagstiftning i svensk rätt för att vi ska kunna tillämpa de här reglerna.

Skatteverket tryckte på att man uppmärksammat att internprissättningsdokumentationen blandas ihop med analysverktyget rörande CbC. Internprissättningsdokumentationen (master file och local file) ska lämnas lokalt till respektive skattemyndighet och denna information kommer Skatteverket använda i sin utredningsverksamhet.

Country by country-rapporten är ett helt nytt verktyg för riskanalys, med information om intäkter, vinster, erlagda skatter samt andra uppgifter som visar den ekonomiska aktiviteten inom koncernen. Det är väldigt omfattande information som ska in. Skatteverket belyste att de inte kommer använda den här informationen i sina revisioner och inte heller som någon form av ”global formulary apportionment” (ungefär global fördelningsnyckel) som det oroats för. Skatteverket kommer använda detta t ex i sin riskanalys, i urvalssyfte av bolag som ska revideras och för statistiska slutsatser. Kravet på CbC träffar koncerner med konsoliderad omsättning på minst 750 MEUR, vilket ska motsvara ungefär 10 procent av de globala företagen men 90 procent av den totala globala omsättningen. Huvudregeln är att det är koncernmodern som ska lämna informationen. OECD föreslår att regelverket ska tillämpas på räkenskapsår som börjar från 1 januari 2016 och första rapporten ska lämnas 12 månader efter räkenskapsårets slut, d v s den 31 december 2017. Sedan får skattemyndigheterna utbyta informationen.
 

Skatteverket har alldeles nyligen fått i uppdrag från regeringen (runt november 2015) att komma med ett författningsförslag som ska var klart den 29 april 2016. Skatteverket bedömer att en lagstiftning kan vara på plats tidigast 1 januari 2017. Detta innebär att den svenska lagstiftningen ligger efter då regelverket enligt OECD ska tillämpas på räkenskapsår som börjar redan den 1 januari 2016. Skatteverket lyfte tanken att företag som omfattas av reglerna ändå gör sig redo för att inkomma med CbC redan nu, eftersom de kommer krävas på denna information från sina koncernföretag i andra länder där CbC-lagstiftning är på plats från 1 januari 2016. Inom kort kommer det publiceras en användarguide som ska underlätta den praktiska paketeringen av information för att underlätta rapportering på rätt nivå.
 

Skatteverket informerade även om att de för tillfället håller på att ta fram en teknologi som ska hjälpa dem att genomföra riskanalyser och underlätta valet av bolag som ska revideras.

EU:s arbete med BEPS-relaterade frågor

Eftersom Sverige ingår i EU kan man även ha i åtanke att EU parallellt med OECD driver ett eget arbete som i många delar har samma syfte som BEPS-projektet. EU arbetar för närvarande bl a för ökat automatiskt informationsutbyte av förhandsbesked (rulings) och Sverige omfattas av detta arbete, som är mer omfattande än BEPS action 5. EU har även arbetat med nya regler kring hybrider och skatteflykt vilket har föranlett förändringar i vår svenska lagstiftning, som riksdagen beslutade om den 3 december i år och träder i kraft redan den 1 januari 2016. Läs mer om innehållet i dessa regler detta i TaxNews nr 58, 2015.

Skattepolicy

Skatteverket bedömer att BEPS-projektet kommer att få effekt på företagens beteende och ser gärna att företagen har en skattepolicy där styrelsen tar ställning till skattehantering med osäkert rättsläge och skatteplanering som riskerar uppfattas som stötande, se Ingemar Hanssons tidigare artikel på ämnet här. Skatteverket uppgav vidare att man nu satsar ytterligare på den internationella kontrollen och ökar samverkan med andra länder. OECD har beräknat att multinationella företag betalar 4−10 % lägre bolagsskatt globalt än nationella företag. Man uppgav att BEPS redan synes ha påverkat multinationella koncerner och att drygt hälften ser över sin bolagsstruktur och att 68% ser över sina hur prissättning sker inom koncernen och var värdena skapas.

Har ni frågor eller funderingar om hur BEPS-paketet kan komma att påverka ert företag är ni välkomna att kontakta vår BEPS-grupp.

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform