Nytt sätt att bygga och finansiera infrastruktur kan ge snabbtåg Stockholm-Oslo

Snabbtåg Stockholm-Oslo - nytt sätt att finansiera

KPMG har tillsammans med Ramböll och Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, gjort beräkningar som visar att ny organisation för byggande samt en alternativ finansiering skulle kunna realisera en lönsam utbyggnad av snabbtågsförbindelse på sträckan Stockholm-Oslo. En realisering av projektet skulle dessutom innebära betydande vinster för tätorter och regioner längs sträckan.

Kontakt

Branschansvarig Infrastruktur

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

train

Tågresan från Stockholm till Oslo skulle kunna ske på två timmar och fyrtio minuter. Och utbyggnaden skulle till stor del kunna nå lönsam finansiering utanför statens budget för infrastruktur. Det har KPMG, Ramböll och KTH gemensamt räknat fram inom ramen för Infrastrukturkommissionen. Idag tar det sex timmar att pendla mellan Stockholm och Oslo, och tågförbindelsen mellan många orter längs med sträckan saknas eller är bristfällig.

Enligt KPMG, Ramböll och KTH:s beräkningar är det dessutom mer effektivt att bygga ut det redan befintliga järnvägsnätet än att satsa på en ny höghastighetsbana på sträckan. Det kommersiella underlaget är omfattande eftersom Norge är en av våra största exportmarknader och Oslo är en av de tre största destinationerna från Arlanda.

– Idag saknas det räls på sträckan Kristinehamn till Örebro via Karlskoga, samt på sträckan Arvika-Lilleström i Norge. Genom att bygga ut dem kapas restiden rejält och kommer under tre timmar. Förutom kortare restid är fördelen att tåget kommer direkt in till centrum och att man därmed slipper transporten till och från flygplatsen, säger Åsa Hansson, ansvarig för infrastrukturfrågor på KPMG.

En snabbare järnvägsförbindelse skulle innebära avgörande vinster både för den enskilda resenären, miljön och de ekonomiska förutsättningarna i de regioner som järnvägen löper igenom. För att möjliggöra projektet föreslår KPMG, Ramböll och KTH en kombination av samverkansformer och finansieringsmodeller mellan det offentliga och det privata.

– Även om statlig anslagsfinansiering även i fortsättningen kommer att vara en viktig finansieringskälla visar de exempel vi räknat på att även andra alternativ t.ex. initiativ från kommuner, näringsliv och fastighetsägare, kan påskynda genomförandet av en infrastrukturinvestering. Genom alternativ finansiering kan dessa projekt bli verklighet – projektet skulle återbetala sig på relativt kort tid, fortsätter Åsa Hansson.

Projektet i sin helhet presenterades den 28 oktober när Infrastrukturkommissionen publicerade sin slutrapport. Infrastrukturkommissionens uppdrag har varit att bredda diskussionen om alternativa former för ägande, finansiering och omorganisering av infrastruktur i Sverige.

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform