OECD (BEPS 2): Rekommendationer för att neutralisera effekten av hybridstrukturer

OECD (BEPS 2): Rekommendationer för att neutralis...

OECD har nu presenterat sina slutrapporter avseende de femton åtgärder (actions) som identifierats inom ramen för det s k BEPS-projektet. En företeelse som OECD har riktat in sig på är att det är möjligt att uppnå skattefördelar genom att i internationella förhållanden använda olika former av strukturer med hybridinstrument eller ”hybridenheter” som är föremål för en olik skattebehandling i de berörda länderna.

Kontakt

Partner

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

Sammanfattning av rapporten

I rapporten om Action 2, som består av två delar, ger OECD rekommendationer för att neutralisera effekten av dessa hybridstrukturer, dels genom förändringar i nationell lagstiftning och dels genom förändringar i dubbelbeskattningsavtal. Rapporten är omfattande och innehåller även detaljerad vägledning samt exempel på hur de rekommenderade förändringarna är avsedda att fungera i praktiken.   

Del 1 av rapporten rekommenderar att det i nationell lagstiftning införs regler som syftar till att neutralisera den olikbehandling i beskattning som kan uppstå i samband med gränsöverskridande transaktioner med hybridinstrument eller betalningsströmmar till eller från hybridenheter. Dessa regler tar hänsyn till hur ett instrument eller en enhet behandlas skattemässigt enligt nationell rätt i det land där givaren/mottagaren av betalningen är hemmahörande och syftar till att harmonisera skattebehandlingen av instrumentet/enheten i de berörda länderna.  

Den rekommenderade huvudregeln innebär, förenklat uttryckt, att länder inte ska medge avdrag i en hybridstruktur för en kostnad i den mån motsvarande intäkt inte ingår i beskattningsunderlaget hos mottagaren eller om kostnaden även är avdragsgill hos mottagaren eller annan. Om huvudregeln inte tillämpas enligt lagstiftningen i det ena landet, så kan det andra landet tillämpa en skyddsregel. Denna regel innebär att det andra landet kan behandla den avdragsgilla betalningen som skattepliktig inkomst eller, beroende på situationen, neka ett dubbelt avdrag. Reglerna ska främst tillämpas på transaktioner mellan bolag i intressegemenskap eller i fall där oberoende parter gemensamt utnyttjar en hybridbehandling för att uppnå skattefördelar. Vissa av de föreslagna reglerna ska dock vara generellt tillämpliga, d v s även gentemot oberoende tredje parter.  

Del 2 av rapporten syftar till att säkerställa att hybridinstrument och hybridenheter (samt enheter med dubbel skatterättslig hemvist) inte utnyttjas för att erhålla en obehörig skatteförmån genom tillämpning av dubbelbeskattningsavtal. OECD föreslår därför en ny bestämmelse i sitt modellavtal och detaljerade uppdateringar av kommentaren till modellavtalet. Detta för att säkerställa att en enhet inte ska erhålla förmånerna enligt ett dubbelbeskattningsavtal om en tillämpning av avtalet innebär att inget av länderna kan beskatta inkomsten hänförlig från hybridstrukturen.  

I rapportens andra del behandlas också samspelet mellan skatteavtalen och de föreslagna förändringarna av nationell rätt i del 1. Bland annat konstateras att i vissa fall kan bestämmelser i avtalen förhindra tillämpningen av de rekommenderade reglerna, särskilt beträffande skattefria utdelningar från utländska dotterbolag. I rapporten beskrivs möjliga avtalsändringar för att komma till rätta med detta.  


KPMG:s kommentar  

Förekomsten av skattemässig olikbehandling av hybridstrukturer har inte bara uppmärksammats av OECD. Inom EU antogs förra året ändringar i moder-dotterbolagsdirektivet, vilka syftar till att motverka att företag utnyttjar en olikbehandling av utdelningar vid beskattningen. I dagarna kom regeringens implementeringsproposition. Propositionen föreslår bl a att utdelning, som ett svenskt bolag erhåller från ett utländskt dotterföretag, i vissa fall inte ska omfattas av reglerna om skattefri utdelning på näringsbetingade andelar, t ex om det utländska dotterföretaget medges avdrag för utdelningen.  

Förändringarna föreslås att träda i kraft den 1 januari 2016. Innehållsmässigt överensstämmer förändringarna med första ledet i OECD:s föreslagna huvudregel.  

OECD:s rekommendationer täcker många olika områden, t ex skattebehandling av räntor och utdelningar, sammansatta sälj-och återköpstransaktioner (repor) och olika associationsformer för att nämna några. I detta tidiga skede är det därför svårt att överblicka de fulla konsekvenserna av förslagen i ett svenskt skattetekniskt perspektiv. Sannolikt kommer dock hybridfrågor få ökad aktualitet i samband med pågående och framtida skatteutredningar och lagstiftningsprocesser. Med hänsyn till det pågående arbetet med att reformera ränteavdragsreglerna kan det spekuleras i om det, som ett komplement till exempelvis EBITDA-regler, kommer att införas regler som förhindrar att avdrag medges för finansieringskostnader när den motsvarande intäkten inte beskattas hos mottagaren.  

Som synes ger Action 2 upphov till en rad nya frågeställningar som påverkar finansieringsstrukturer i stort och inte endast de med typiska hybridinstrument. Dessutom kan givetvis implementeringen av de föreslagna reglerna i andra länder få effekter på finansieringslösningar inom svenska internationella koncerner. Här kan nämnas att Storbritannien redan meddelat att man avser att införa hybridregler i linje med OECD:s rekommendationer redan från och med 2017. Vi bevakar naturligtvis implementeringsprocessen - både i ett svenskt och internationellt perspektiv - men det kan redan nu finnas anledning att fundera över befintliga strukturer.

Läs mer:
Neutralising the Effects of Hybrid Mismatch Arrangements, Action 2 - 2015 Final Report


Vänligen kontakta oss för mer information.    

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform