Statsstöd: EU begär in enskilda tax rulings från 15 EU-länder, däribland Sverige

Statsstöd: EU begär in enskilda tax rulings

Den senaste tidens mediauppbåd har gjort att EU-kommissionen har valt att ta en mer aktiv hållning i kampen mot otillåtet statsstöd. Kommissionen granskar ”tax rulings” i form av förhandsbesked eller prissättningsbesked som EUs medlemsländer gett till företag i gränsöverskridande situationer.

Relaterat innehåll

Igår, den 8 juni 2015, skickade kommissionen till femton EU-länder, däribland Sverige, en begäran om att få in enskilda tax rulings för undersökning i syfte att identifiera statsstöd. Dessutom startade kommissionen igår en formell statsstödsprocess avseende Belgiens ”excess profit ruling system”, eftersom man anser att det utgör statsstöd. För internationella koncerner innebär utvecklingen att man bör se över sina förhandsbesked och prissättningsbesked i såväl Sverige som i utlandet de senaste tio åren för att utröna om det finns risker.

Vad har hänt hittills?

Kommissionens arbete med att se över efterlevnaden av reglerna om statsstöd avseende förhandsbesked i skattefrågor har pågått sedan juni 2013 och i december 2014 utvidgades informationsförfrågningar till alla EUs medlemsländer. På basis av den information som kommissionen fått har man nu således begärt in enskilda förhandsbesked från femton länder, i tillägg till de sex länder som man tidigare begärt in från.

I nuläget har Kommissionen fem pågående fördjupade undersökningar där det finns farhågor om att förhandsbesked på skattesidan kan ge upphov till frågor om statligt stöd:

  • I juni 2014 inledde kommissionen en fördjupad undersökning om Apple i Irland, Starbucks i Nederländerna och Fiat Finance & Trade i Luxemburg. I oktober 2014 inledde kommissionen en undersökning om Amazon i Luxemburg.
  • I februari 2015 inledde kommissionen en fördjupad undersökning av belgiska ”excess profit” tax rulings, vilken den 8 juni 2015 mynnade ut i en formell process.
  • Det kan också nämnas att kommissionen har efterfrågat information om Intellectual Property regimer, så kallade "patent boxes", från de tio medlemsländer som har sådana (Belgien, Cypern, Frankrike, Ungern, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien).

Därutöver har det förslag som EU kommissionen lagt fram om automatiskt informationsutbyte om gränsöverskridande förhandsbesked, inklusive prissättningsbesked (APAs), fått stöd av EUs finansministrar på ECOFIN mötet i Riga den 25 april 2015. Detta kommer att ge en ökad transparens mellan skattemyndigheter i medlemsländerna och helt nya möjligheter för kommissionen att granska dessa avgöranden. Utbytet skulle gälla från 1 januari 2016 för alla avgöranden som beviljats under de senaste 10 åren, så länge de fortfarande är i kraft (se TaxNews nr 14, 2015). Den 17 juni 2015 väntas kommissionen vidare anta en handlingsplan för att göra företagsbeskattningen inom EU rättvisare, effektivare och öppnare.

Vad är otillåtet statsstöd?

Otillåtet statsstöd definieras som en fördel som utfästs av en medlemsstat som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrens och handel mellan medlemsstater genom att gynna särskilda verksamheter eller produkter. På skatteområdet kan detta uppstå genom exempelvis skattelättnader, skatteregimer för vissa verksamhetstyper, skatteflyktsregler, skatteuppgörelser och förhandsbesked.

För att en skatteregim ska anses vara otillåtet statsstöd måste den vara selektiv genom att gynna särskilda verksamhetsutövare och/eller produkter. Om exempelvis ett förhandsavgörande rörande internprissättning bedöms avvika från armlängdsprincipen kan det utgöra otillåtet statsstöd.   Vilka konsekvenser kan otillåtet statsstöd få? Om statsstöd bedöms föreligga måste den som mottagit fördelen betala tillbaka de pengar som anses utgöra statsstödet upp till 10 år tillbaka i tiden inklusive ränta. Betalningsskyldigheten kan även slå mot bolagets företrädare.

Utöver eventuella skattekonsekvenser finns det risk för negativ medial uppmärksamhet. Detta kan i sin tur få konsekvenser för viljan hos investerare att investera i bolaget, då det finns ett alltjämt ökande fokus på skatter som en hållbarhetsfråga för att avgöra om företag passar in i det sociala ansvarstagande som investerarna vill stå för.

Vad bör man göra nu?

Det kan vara en god idé att så snart som möjligt se över förhandsbesked och prissättningsbesked som koncernen fått de senaste 10 åren inom EU för att identifiera eventuella risker och åtgärder.

Kontakta oss gärna för mer information om ni har fått avgöranden eller gjort andra uppgörelser med EU-medlemsländer angående skatter.

Läs mer om state aid och hur KPMG kan hjälpa till här.    

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform