Sverige utvidgar skatteflyktslagen till kupongskatt och inför hybridregel

Sverige utvidgar skatteflyktslagen till kupongska...

Finansdepartementet remitterar i dag en promemoria med förslag som syftar till att motverka dels att företag utnyttjar olikheter i länders skattesystem för att undkomma beskattning, dels att företag och fysiska personer kringgår skyldigheten att betala kupongskatt. Förslagen är föranledda av ändringar i EU:s moder/dotterbolagsdirektiv. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Kontakt

Skatterådgivare

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

Bakgrund

Enligt moder/dotterbolagsdirektivet (2011/96/EU) är medlemsstaterna skyldiga att bevilja undantag från källskatt av vinstutdelningar från dotterbolag i en medlemsstat till moderbolag i en annan medlemsstat, samt undanröja dubbelbeskattning av vinstutdelning på moderbolagsnivå. I juni respektive december 2014 kom medlemsstaterna överens om två ändringar av direktivet, vilka är de som nu ska införlivas i svensk lagstiftning:

  • För att komma till rätta med de situationer där dubbel icke-beskattning uppkommit på grund av olikheter i medlemsstaternas skattemässiga behandling av vinstutdelning (hybrider) ändrades direktivet så att moderbolagslandet inte ska undanta mottagen vinstutdelning från beskattning i den mån sådana vinster får dras av i ett dotterbolag till moderbolaget. Ändringen omfattar bara inkomstskatt i moderbolagslandet och inte källskatt i dotterbolagslandet.
  • Enligt en ny skatteflyktsbestämmelse i direktivet ska skattefrihet för utdelning inte beviljas för arrangemang, som har införts huvudsakligen för att få en skattefördel och som inte är genuina med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Arrangemang ska betraktas som ”inte genuina” i den utsträckning de saknar kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten. Regeln gäller såväl inkomstskatt som kupongskatt

Vad innebär de lagändringar som regeringen föreslår?

I regeringens promemoria föreslås direktivets nya hybridregel införlivas i svensk lagstiftning genom att reglerna om undantag från beskattning för utdelning på näringsbetingade andelar ändras så att en vinstutdelning från ett utländskt företag inte ska vara skattefri till den del utdelningen får dras av i det utländska företaget. Detta gäller dock bara om utdelningen behandlas som ränta i det företag som lämnar utdelningen. Vidare drar regeringen slutsatsen att direktivets nya skatteflyktsregel omfattas av skatteflyktslagen när det gäller utdelningar som ett svenskt företag tar emot. Regeringen anser således att mottagna utdelningar kan beskattas med stöd av skatteflyktslagen i de situationer som avses i direktivet och att någon lagändring i denna del inte är nödvändig. Däremot föreslår regeringen att tillämpningsområdet för skatteflyktslagen ska utvidgas så att lagen även omfattar kupongskatt, eftersom den nuvarande skatteflyktbestämmelsen som finns i kupongskattelagen inte är tillräckligt vid.

Vem påverkas av detta?

Ändringen väntas påverka dels hybridsituationer där utdelning behandlas som ränta och är avdragsgill i dotterbolagslandet och dels koncerner som i nuläget betalar utdelning inom EU utan källskatt men där upplägget (helt eller delvis) saknar kommersiella skäl och inte återspeglar den ekonomiska verkligheten.

Vad händer nu och vilka åtgärder kan behöva vidtas?

Förslaget går nu ut på remiss och förslås träda i kraft den 1 januari 2016, för att möta den tidsram som direktivet kräver för implementering av ändringarna.

Sverige var länge negativt till att införa skatteflyktbestämmelsen i direktivet, eftersom man bland annat ansåg att utformningen av förslaget, i jämförelse med skatteflyktslagen, inte innebar någon förbättring när det gäller klarhet eller effektivitet för att komma till rätta med skatteflykt. Det är således inte helt överraskande att Sverige väljer att implementera direktivet genom att hänvisa till just skatteflyktslagen, samt utvidga den till att gälla även för kupongskatt. Enligt den bedömning som regeringen gör faller direktivets skatteflyktsklausul in under skatteflyktslagen, generellt på basis av att skatteflyktslagen är strängare. Förutom avseende kupongskatt på utdelning torde ändringen därmed ha ingen eller begränsad betydelse. Ändringen avseende kupongskatt innebär en utvidgad risk att utdelning från Sverige till ett moderbolag inom EU ska påföras kupongskatt. Det kan således vara läge att se över koncernstrukturen för att avgöra om någon del kan tänkas påverkas.

Vad gäller hybridregeln blir det framöver nödvändigt att titta på den skattemässiga behandlingen hos det utländska utdelande bolaget innan man tillämpar skattefrihet för utdelning i enlighet med undantaget för näringsbetingade andelar i Sverige, för att försäkra att utdelningen inte behandlats som avdragsgill. I normalfallet torde dock sådana situationer vara relativt ovanliga med svenska bolag, även fastän det förekommer exempelvis olika typer av vinstandelslån, kapitalandelslån och efterställda lån som kan påverkas.

Välkommen att kontakta oss för mer information.    

Läs mer
TaxNews nr 5, 2015

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform