Slutbetänkande Redovisningsutredningen

Slutbetänkande Redovisningsutredningen

Redovisningsutredningens slutbetänkande som innehåller ett antal förslag till ändringar i årsredovisningslagarna har presenterats. Utredningens utgångspunkt har varit att föreslå förenklingar på redovisningsområdet, framförallt för mindre företag. Slutbetänkandets förslag till ändringar av årsredovisningslagarna föreslås tillämpas från 1 januari 2017. I FR News i juni 2014 beskrev vi ett delbetänkande som redovisningsutredningen tidigare publicerat. Detta avses leda till ändringar av årsredovisningslagarna med tillämpning från 1 januari 2016. De föreslagna ändringarna i slutbetänkandet presenteras i detta nummer av Financial Reporting News.

Relaterat innehåll

DELBETÄNKANDE OCH SLUTBETÄNKANDE

Redovisningsutredningen har nu överlämnat sitt slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna, SOU 2015:8. I samband med detta är Redovisningsutredningens uppdrag fullgjort. Slutbetänkandet förväntas komma ut på remiss innan sommaren och de nya bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 januari 2017. Nedan redogörs för de huvudsakliga föreslagna förändringarna.

Redovisningsutredningen har tidigare presenterat ett delbetänkande, april 2014. Detta delbetänkande har varit ute på remiss och för närvarande pågår arbete med att skriva lagrådsremiss som förväntas bli klar i maj och proposition i juni. Propositionen kommer behandlas av riksdagen hösten 2015 och tänkt ikraftträdandetidpunkt är redan 1 januari 2016. De förändringar som föreslogs i denna utredning har presenterats i FR News i juni 2014. I båda fallen handlar det om ändringar av årsredovisningslagarna, där tidpunkten för delbetänkandets ändringar (1 januari 2016) är styrda av EU-rätten.

FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGAR

Nya årsredovisningslagar

I slutbetänkandet föreslås att den nuvarande årsredovisningslagen, ÅRL, ersätts med en ny lag. Den nya lagen bygger till stora delar på nuvarande ÅRL men har fått en ny utformning innebärande att lagen består av fler kapitel och paragrafer samt att språket har moderniserats. Detsamma föreslås även avseende årsredovisningslagarna för finansiella företag. Precis som tidigare knyter dessa lagar an till ÅRL.

Bestämmelser om upprättande av delårsrapport föreslås strykas från årsredovisningslagarna och istället samlas i en ny särskild lag, Lag om delårsrapporter. Innehållet i bestämmelserna är dock oförändrat.

Redovisning enligt kapitalandelsmetoden i juridisk person

Redan i dag tillåter ÅRL att noterade företag och företag som omfattas av en koncernredovisning enligt IFRS får redovisa andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i juridisk person. Dock tillåter inte den kompletterande normgivningen detta idag, eftersom IFRS inte har möjliggjort detta. Med anledning av ändringar i IFRS från och med 2016 får det antas att kompletterande normgivning öppnar upp för detta. Utredningen föreslår att möjligheten att tillämpa kapitalandelsmetoden ska utvidgas till att även gälla för redovisning av andelar i dotterföretag, för noterade företag samt företag som omfattas av en koncernredovisning upprättad enligt IFRS.

Värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde

Eftersom FAR med flera skickat in en hemställan om lagändring avseende värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde i juridisk person har denna fråga varit uppe till diskussion i Redovisningsutredningen. Med tanke på samband mellan redovisning, beskattning och utdelningsbara medel föreslås ingen ändring i ÅRL. Det innebär att förvaltningsfastigheter även fortsättningsvis endast kan värderas med utgångspunkt i anskaffningsvärdemetoden i juridisk person.

Uppdelning av avsättningar i korta och långa poster

Utöver ovanstående föreslagna förändringar sker ett förtydligande avseende uppställningsformer för noterade företag samt företag som omfattas av en koncernredovisning upprättad enligt IFRS. Omsättningstillgångar och anläggningstillgångar respektive skulder och avsättningar ska kunna delas upp i kortfristiga och långfristiga poster i balansräkningen i syfte att kunna närma sig uppställningsformer enligt IFRS. Dessa bestämmelser utgör ett undantag från huvudregeln i ÅRL, Bilaga 1. Bestämmelserna har funnits tidigare men det har funnits oklarheter om avvikelse kan ske från ÅRL:s uppställningsschema eller inte. Utöver vissa förtydliganden att avvikelse kan ske från Bilaga 1 hänvisas även till att det bör ankomma på den kompletterande normgivningen att lämna närmare vägledning för hur bestämmelsen ska tillämpas. Detta skulle till exempel kunna innebära att avsättningar inte behöver ha en egen rubrik utan delas upp i korta och långa skulder, motsvarande vad som gäller i IFRS.

Övriga förändringar

Ytterligare förändringar som föreslås avser undertecknande av årsredovisningen. Bestämmelserna om att års- och koncernredovisningen ska undertecknas av samtliga styrelseledamöter och VD kompletteras med en möjlighet att färdigställa redovisningen genom ett protokollfört beslut vid ett styrelsemöte där samtliga styrelseledamöter och VD deltar, i stället för undertecknande. Det föreslås även att fastställelseintyget ska kunna undertecknas av annan person, som styrelsen utsett, än styrelseledamot eller VD.

Utredningen har även undersökt frågan om obligatorisk elektronisk ingivning. Inga förändringar har dock föreslagits på detta område. Istället förordar utredningen att det inleds ett arbete inriktat på att skapa praktiska tillämpliga system för elektroniskt upprättande och elektronisk ingivning av redovisningshandlingar. Observera dock att det i SOU 2014:70, Ändrade informationskrav på värdepappersmarknaden, har föreslagits att företag som har värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad ska vara skyldiga att upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

En ny kategori företag införs, mikroföretag. Gränsvärdena för mikroföretag föreslås vara desamma som för revision i aktiebolag (medelantalet anställda 3, balansomslutning 1,5 mkr, nettoomsättning 3 mkr). Bestämmelserna om mikroföretag gäller dock inte för företag som utgör ett företag av allmänt intresse och inte heller för investmentföretag och stiftelser. Mikroföretag får många lättnader vid upprättande av årsredovisningen. Ett fåtal krav gäller för förvaltningsberättelsens innehåll, resultat- och balansräkning upprättas i förkortad form och notupplysningskraven är kraftigt reducerade.

Utredningen föreslår även att kreditinstitut och värdepappersföretag vid upprättande av koncernredovisning inte ska behöva göra den uppdelning av eget kapital som ska göras vid upprättande av en årsredovisning. Uppdelning ska därför inte behöva göras i bundet och fritt eget kapital i koncernredovisningen. Det föreslås även att det i samtliga kreditinstitut och värdepappersbolag ska krävas medgivande från Finansinspektionen vid uppskrivning av anläggningstillgångar.

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform