Sveriges svar till EU-kommissionen om ränteavdragsbegränsningsreglerna

Sveriges svar till EU-kommissionen

Sverige har den 20 februari svarat på EU-kommissionens formella underrättelse. I motsats till vad kommissionen sagt vidhåller Sverige sin position att de svenska reglerna inte strider mot EU-rätten.

Kontakt

Kontakt

Relaterat innehåll

Sverige har den 20 februari svarat på EU-kommissionens formella underrättelse. I motsats till vad kommissionen sagt vidhåller Sverige sin position att de svenska reglerna inte strider mot EU-rätten. Inte heller ger regeringen en indikation på att man ämnar avskaffa eller ändra reglerna. Caroline Väljemark, specialist på EU-skatterätt, kommenterar.

 

Vad säger regeringen i sitt svar till kommissionen?

Sedan januari 2013 har frågan om de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna strider mot EU-rätten varit föremål för utredning och skriftväxling mellan kommissionen och Sverige. Reglerna, som i sin nuvarande form gäller sedan 1 januari 2013, vägrar avdrag för ränteutgifter avseende skulder inom en intressegemenskap, såvida inte särskilda undantagsregler är tillämpliga. Kommissionens formella underrättelse, den 27 november 2014, bekräftade att kommissionen anser att reglerna strider mot etableringsfriheten och att de svar som lämnats av Sverige i skriftväxlingen inte förändrat denna ståndpunkt (se TaxNews nr 26, 2014).


Regeringen svarar att de svenska reglerna är förenliga med EU-rätten. Enligt regeringens uppfattning innebär reglerna inte någon inskränkning av etableringsfriheten; för det första eftersom de situationer som kommissionen hänvisar till inte är jämförbara; samt för det andra att de inte är diskriminerande då reglerna tillämpas i både inhemska och gränsöverskridande situationer. Regeringen kritiserar bland annat kommissionens hänvisningar till Skatteverkets dialogförfaranden, som nämndes av kommissionen som exempel på att de svenska reglerna tillämpas på ett diskriminerande sätt. Vidare anser regeringen, för det fall en indirekt diskriminering skulle anses föreligga, att reglerna kan rättfärdigas och att de är proportionerliga.


Regeringen lägger i sitt svar inte fram några nya fakta om reglerna eller dess tillämpning, utan fokuserar mest på att argumentera emot kommissionens EU-rättsliga analys, med hänvisning till rättspraxis från EU-domstolen.


Vad händer nu och vilka åtgärder kan behöva vidtas?


I och med detta svar, som inte innehåller mycket nytt i form av fakta, kan det förväntas att kommissionen beslutar att skicka ett ”motiverat yttrande” till Sverige, med en uppmaning att rätta sig efter EU-rätten inom en angiven tid (normalt två månader). Om Sverige inte rättar sig efter det motiverade yttrandet kan kommissionen besluta att överlämna ärendet till EU-domstolen.


Det kan noteras att regeringen i sitt svar inte nämner något om en eventuell regeländring eller förslag på nya regler, vilket har spekulerats i av många under de senaste veckorna. Det kan tänkas att regeringen avvaktar tills ett motiverat yttrande har kommit. Frågan skulle i så fall bli om Sverige hinner ändra reglerna innan kommissionen tar frågan vidare till EU-domstolen.


Om man inte redan gjort det kan det fortfarande vara läge för de som blivit vägrade avdrag för ränta enligt ränteavdragsbegränsningsreglerna att hänvisa till kommissionens ståndpunkt i skriftväxling med Skatteverket och domstolar. Det är även viktigt att hålla de år som påverkas av ränteavdragsbegränsningsreglena öppna, för att försäkra att man inte förlorar en möjlighet att förlita sig på EU-rätten om EU-domstolen så småningom dömer att reglerna är EU-stridiga (antingen i process via kommissionen eller i ett förhandsavgörande).

 

Välkommen att kontakta oss för mer information.
 

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform