IFRS-bedömningar i NASDAQ:s redovisningstillsyn

IFRS-bedömningar i NASDAQ:s redovisningstillsyn

NASDAQ publicerade precis före jul sin årliga rapport avseende redovisningstillsynen. Den innehåller ett antal väsentliga noteringar om hur IFRS ska tolkas i olika fall och nämner kort några områden som avses uppmärksammas extra i tillsynen under 2015 avseende finansiella rapporter som avges under 2015.

Relaterat innehåll

Noteringar om tillsynen under 2014 (årsredovisningar för 2013)
NASDAQ kategoriserar noteringarna i sina slutbrev till granskade bolag som följer:

 



Inga fall togs under 2014 till disciplinnämnden. Tre företag fick kritik och ytterligare 12 fick påpekande. Kritikfallen beskrivs mycket kort i årsrapporten, medan texten läggs ut lite mer i anonymiserade beskrivningar på tillsynens hemsida.

 

Två av kritikfallen behandlas nedan i avsnittet om IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, medan det tredje beskrivs i IAS 36-avsnittet (Nedskrivningar). Vidare beskrivs ett urval av de andra anmärkningar som NASDAQ tar upp i årsrapporten.


IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
Lånefinansiering presenterad som långfristig vs. kortfristig
Två av de tre kritikfallen har att göra med att lån klassificerats som långfristiga, i strid mot principerna i IAS 1. I båda fallen är det centrala att företaget per 31 december inte hade en ovillkorlig rätt att betala skulden senare en 31 december nästa år. I det ena fallet hade företaget brutit mot kovenanter i låneavtal. Till stöd för klassificeringen som långfristig presenterade företaget mailkommunikation med långivaren från februari 2014. För att kunna presentera lån som långfristigt är det nödvändigt att ha kommit överens med långivaren senast 31 december; det hjälper inte att komma överens med långivaren före publiceringen av de finansiella rapporterna, om detta sker efter rapportperiodens slut.


I det andra fallet förefaller det handla om ”roll over”-finansiering som hade förfall under 2014. Det fanns dock ingen överenskommelse om ’roll over” före utgången av rapportperiodens slut, vilket gjorde att klassificering som långfristig bröt mot principerna i IAS 1.


Presentation av FoU
Text läggs i årsrapporten ut kring hur forskning & utveckling respektive jämförelsestörande poster redovisas i resultatrapporteringen. Avseende FoU anses att om sådan har ett nära samband med försäljningen så bör avskrivningar på aktiverad utveckling i en funktionsindelad resultatrapport redovisas som en del av kostnad sålda varor, inte på en rad för FoU (IAS 38.99, IAS 2.10, 12, 38). I väntan på vad som framkommer i IASB:s ”Disclosure Initiative” intas tillsvidare dock en mjuk inställning, där man nöjer sig med att påpeka att ”Bolagens resonemang och effekter på innehållet i bruttovinsten är exempel på bedömningar som i enlighet med IAS 1 punkt 122 kräver upplysning.”


Värdeändring räntederivat i fastighetsbolag
Motsvarande hållning intas avseende fastighetsbolags presentation av värdeförändringar på räntederivat utanför förvaltningsresultatet, när finansiella intäkter och kostnader presenteras inom förvaltningsresultatet: ”Att redovisa värdeändringar i räntederivat utanför finansnettot, är ett exempel på en bedömning som kräver upplysning i enlighet med IAS 1 punkt 122.”


Ändrad uppställning/klassificering i finansiella rapporterna
Avseende ändringar i uppställning eller klassificering i de finansiella rapporterna refereras till upplysningskrav i IAS 1.41. Det noteras att det bland annat ska upplysas om anledningen till omklassificering och hänvisas till att IAS 8 kräver att ändring ska leda till att bättre information lämnas.


Andel av resultat i intresseföretag/JV
Ett bolag har fått påpekande för att andel av intresseföretags resultat före skatt presenterats i rörelseresultatet och andel av intresseföretagets skattekostnad presenterats i koncernens skattekostnad. Andelen som presenteras ska avse intresseföretagets resultat efter skatt. Definitionen av ”profit or loss” motsvarar det som i svenska rapporter brukar benämnas ”resultat efter skatt”. ”Profit or loss” är i standarderna översatt med ”resultat”, vilket alltså behöver läsas som ”resultat efter skatt”.


Upplysningar om externa krav på ”kapital”
Det noteras att lånekovenanter kan utgöra sådana externt ålagda kapitalkrav som det ska lämnas upplysningar om i enlighet med IAS 1.135 (a) (ii) och (d)-(e). Man menar att det inte bara är krav från tillsynsmyndigheter såsom Finansinspektionen som avses, utan även vanliga lånekovenanter. Fall då detta anges bli relevant är då det som företaget hanterar som kapital inkluderar nettoskuld eller motsvarande.1

 

IAS 36 Nedskrivningar
Det tredje kritikfallet avser hur IAS 36 hanterats i olika avseenden. Mycket av det som nämns i årsrapportens avsnitt om IAS 36 återfinns i det kritikfallet. Det innehåller en del intressanta anmärkningar, trots att det berör det gamla vanliga området nedskrivningsprövning av verksamheter med goodwill. Bolaget hade fått kritik redan avseende årsredovisningen för 2012, vilka inte åtgärdats till årsredovisningen för 2013. Förra året avsåg kritiken upplysningar relaterade till att rimligt möjliga ändringar i viktiga antaganden skulle leda till nedskrivning (IAS 36.134 (f)). Det förefaller som att kritiken nu har utökats och vässats.


Det kan noteras att följden av kritiken fortfarande är densamma i år som förra året: ”Bolaget förväntas att i sin framtida finansiella rapportering beakta det som Börsen framfört i ärendet. Börsen kommer att följa upp att så sker och vid behov ta upp saken till ny bedömning.”


Goodwillnedskrivning redovisad – lämna kvantitativa upplysningar om viktiga antaganden (IAS 36.134 (f)). Bolaget har redovisat en nedskrivning, vilket gör att återvinningsvärdet och redovisat värde är lika stora.

 

--> Vilken negativ ändring som helst av ett viktigt antagande skulle leda till att återvinningsvärdet blir lägre än redovisat värde.

--> Upplysningar i enlighet med IAS 36.134 (f), särskilt (f) (ii) om vilket värde som åsatts viktiga antaganden, behöver lämnas.

--> Sannolikt finns viktiga antaganden bakom nivån på framtida kassaflöden som behöver kvantifieras.

--> Om till exempel bruttomarginal är en indatavariabel i nyttjandevärdeberäkningarna, så är det sannolikt ett viktigt antagande och kvantitativ upplysning om antagen nivå behöver lämnas.

 

Kritik gavs även förra året i ett fall mot ovanstående bakgrund, men vårt intryck är att det är vanligt i praktiken att IAS 36.134 (f) inte tillämpas när nedskrivning redovisats; varför det är värt att uppmärksamma lite extra. När nedskrivning redovisats kan man möjligen hävda att (f) (i) och (f) (iii) är självklara redan av det faktum nedskrivning redovisats för en enhet. Det är ovan nämnda (f) (ii) som blir den intressanta delen i IAS 36.134 (f).


Upplysningar om viktiga antaganden för de närmaste årens kassaflöden
I bolagets faktiska beräkningar framstår bruttomarginalen som ett viktigt antagande – en indatavariabel som har betydande effekt på beräknat nyttjandevärde. Prognosen är betydligt högre än utfallet under senare år.

 

  • Bruttomarginalen borde ha angivits som viktigt antagande i enlighet med IAS 36.134 (d) (i). Rörelsemarginal nämns i not om uppskattningar och antaganden. Eftersom bruttomarginalen i det aktuella fallet är indata i värderingsmodellen, så är rörelsemarginalen utdata snarare än indata och borde inte ha angivits som viktigt antagande. Av beräkningsmodellen framgår även att försäljningstillväxten under de närmaste åren är ett viktigt antagande, vilket borde ha angivits.
  • Bolaget borde ha lämnat upplysningar i enlighet med IAS 36.134 (d) (ii) om att de värden som åsatts bruttomarginalen inte återspeglar tidigare erfarenheter och förklarat hur och varför.
  • Bolaget anger att prognosen bygger på minskad försäljning under de kommande tre åren. Man anger dock inget om att man samtidigt prognostiserar betydligt högre bruttomarginal än historiskt. I beslutet anmärks på att det är vilseledande.


En slutsats av ovanstående är möjligen att till exempel rörelseresultat och fritt kassaflöde inte anses kunna användas som viktiga antaganden i upplysningar relaterade till IAS 36.134 (d) (i)-(ii) och (f). I beslutet menas att inte ens rörelsemarginal är viktigt antagande, eftersom det inte är indata i den aktuella värderingsmodellen. Rörelseresultat och fritt kassaflöde kan då än mindre till sin substans vara indata; utan dessa poster bör hänga ihop med rimliga nivåer på bruttomarginal och/eller motsvarande.


Det är till exempel därmed sannolikt att tillsynen inte kommer att acceptera upplysningar i enlighet med (f), det vill säga vid liten marginal till nedskrivning, där det anges att om rörelseresultatet eller fritt kassaflöde minskar med x procentenheter så skulle det leda till nedskrivning. Istället skulle det dels behöva anges vilken nivå som antagits på bruttomarginalen (och/eller andra viktiga indata i värderingsmodellen), dels hur mycket denna nivå skulle behöva ändras för att nedskrivning skulle uppstå.


Vilka variabler kan utgöra viktiga antaganden (indata)?
I ovanstående nämnda beräkningsmodell förefaller prognoserna ha baserats på mer detaljerade indata än rörelsemarginal, vilket föranledde anmärkningen. I årsrapporten uttrycks dock en mer generell hållning än så till användning av rörelsemarginal som viktigt antagande (indatavariabel): ”Enligt Börsens uppfattning är dock rörelseresultat/marginal snarare ett utfall som följer av andra antaganden.”


Om de prognoser som görs i en prövning de facto tar sin utgångspunkt i rörelsemarginalen torde frågan handla om huruvida en prognos baserad på mer nedbrutna indata vore av väsentligt bättre kvalitet och om vilken grad av nedbrytning som till slut är tillräcklig. Det förefaller inte uppenbart att en nedbrytning av indata på mer detaljerad nivå än rörelsemarginal alltid skulle ge väsentligt högre kvalitet på prövningen.


Begäran om att se de faktiska beräkningarna och prognos relativt historiska erfarenheter
I årsrapporten noteras vidare att företagets nedskrivningsberäkningar ofta begärs in när nedskrivning redovisats under ett år utan att det fanns känslighetsupplysningar i enlighet med IAS 36.134 (f) eller IAS 1.129 i senaste årsredovisning. En observation från tillsynens granskning av sådana beräkningar är, som i kritikfallet ovan, att om antaganden om till exempel framtida försäljningstillväxt och marginal är högre än under historiska perioder så behöver upplysningar om detta faktum lämnas i enlighet med IAS 36.134 (d) (ii); inklusive hur och varför prognosen skiljer sig från de historiska erfarenheterna.

 

Övriga noteringar i årsrapporten är sådana som setts redan under tidigare år. Vi avstår från att notera dessa här.


IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering
För preferensaktier som betingar i förväg bestämda belopp för utdelning har tillsynen begärt in förklaringar till varför de klassificeras som eget kapital, istället för som skuld. NASDAQ:s tillsyn har då fått ta del av bolagets interna pm med analys av klassificeringen. Tillsynen menar att upplysning ska lämnas i årsredovisningen i enlighet med IAS 1.122 om de bedömningar som gjorts i sådana mer komplicerade tillämpningar av IFRS.


IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar
Likviditetsanalysen där framtida kassautflöden avseende derivatskulder respektive andra finansiella skulder ska upplysa om det belopp som företaget förväntas betala ut under respektive framtida tidsintervall. De belopp som anges ska alltså vara odiskonterade belopp av både amortering och ränta; vilket gör att summan av beloppen blir större än det belopp som anges för låns redovisade värde. Flera bolag missar fortfarande detta.


Ett bolag med svag finansiell ställning fick påpekande för att tidsintervallen som användes inte gav tillräcklig information. Generellt sett noteras i årsrapporten att de klassiska intervallen < 1 år, 1-5 år och > 5 år ofta kan vara otillräckliga.


Avseende upplysningar om känslighetsanalys för varje typ av marknadsrisk observeras att ofta saknas upplysning om effekten på eget kapital och att effekten i resultathänseende ofta anges för någon annan del av resultatrapporten än resultat efter skatt, som är den post som anges i upplysningskravet (IFRS 7.40 (a)). Vidare saknas ofta upplysningar om de metoder och antaganden som känslighetsanalysen bygger på (IFRS 7.40 (b)).


IFRS 8 Rörelsesegment
Geografisk information om intäkter och anläggningstillgångar i enlighet med IFRS 8.33 saknas ofta för hemlandet, Sverige, liksom information om hur intäkter fördelats till olika länder. Två bolag har fått påpekande för avsaknad av information om större kunder i enlighet med IFRS 8.34.


IFRS 13 Värdering till verkligt värde
Två bolag har fått påpekanden avseende upplysningar om verkliga värden. Det ena för avsaknad av kvantitativa upplysningar om indata (IFRS 13.93 (d)) och det andra för att inte ha delat in tillgångar i lämpliga klasser (IFRS 13.94).
Det noteras att klassindelningen särskilt bör förbättras i fastighetsbolag. Många delar in i klasser per region, medan risker även borde skilja sig markant åt till exempel för bostäder, industrifastigheter, butiker och projekt under utveckling. Det noteras i årsrapporten att alla upplysningar i den långa upplysningsparagrafen IFRS 13.93 ska lämnas per klass och särskilt känslighetsanalys per klass ger väsentlig information.


IAS 19 Ersättningar till anställda
Upplysningar saknas avseende Alecta i enlighet med IAS 19.148, som innehåller fler krav på upplysningar än den tidigare versionen av IAS 19.


I den mån aktuariella vinster/förluster är väsentliga kan de behöva redovisas redan i delårsrapporter, istället för bara vid årets slut.


IAS 24 Upplysningar om närstående
Upplysningar om närståendetransaktioner ska lämnas även om de sker på marknadsmässiga grunder, vilket skiljer sig från kraven i ÅRL.


IAS 34 Delårsrapportering
Beskrivningar av bolagets resultat bygger ofta på begrepp såsom resultat exklusive engångsposter eller för jämförbara enheter eller liknande utan att dessa belopp stäms av mot de IFRS-resultat som redovisas i resultatrapporteringen. Det kan anses bryta mot krav på kvaliteten på lämnad information i Regelverk för emittenter punkt 3.1.2.


Upplysningar om rörelseförvärv och särskilt om vad som förklarar att goodwill redovisas är ofta allmänt hållet och saknar information om vilka synergier som uppstår och hur de ska realiseras.


Det torde vara ytterst ovanligt att en rapport över kassaflöden som presenteras på tre rader uppfyller IAS 34. I ett agendabeslut i juli 2014 lägger IFRS IC ut texten kring detta. Information om delkomponenter inom de tre sektionerna i en rapport över kassaflöden är som regel nödvändig att lämna.


Fokusområden i tillsynen under 2015 (årsredovisningar för 2014)
Avseende den kommande tillsynen av årsredovisningar för 2014 hänvisar NASDAQ i första hand till de fokusområden som publicerats av ESMA (det europeiska organ som bland annat samordnar redovisningstillsynen inom EU/EES):

  • Koncernredovisning (IFRS 10 och 12)
  • Samarbetsarrangemang (IFRS 11 och 12)
  • Uppskjuten skatt (IAS 12)
  • Upplysningar om resultat av bankernas Asset Quality Review
  • Upplysningar i IFRS finansiella rapporter

 

Därtill noterar NASDAQ att följande också kommer att fortsätta att ges visst fokus:

  • Värdering till verkligt värde (IFRS 13)
  • av icke-finansiella tillgångar (IAS 36)
  • Uppföljning av kritik och påpekanden lämnade avseende årsredovisningar för 2013

 

IFRS 10-12
De första två punkterna är naturliga med tanke på att berörda standarder tillämpades för första gången under 2014 inom EU. Det har under senare år blivit allt vanligare med kommentarer i redovisningstillsynen om att upplysningar ska lämnas om bedömningar som gjorts vid tillämpning av IFRS principer (IAS 1.122). I IFRS 12 finns dessutom särskilda upplysningskrav om bedömningar som gjorts avseende klassificering av innehav som dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och vilken typ av samarbetsarrangemang (IFRS 12.7). Sannolikt kommer man i tillsynen att titta närmare på de bedömningar som gjorts i dessa avseenden och vara noga med att upplysningar om dessa bedömningar lämnats. Vidare kommer avstämning av att upplysningskraven i IFRS 12 uppfylls förmodligen ges visst fokus.


I ESMA:s dokument avseende prioriteringsområdena noteras också att om någon av de nämnda klassificeringarna ändrats i och med tillämpningen av IFRS 10-11, så förväntar man sig att det tydligt förklaras vilka faktorer som ledde fram till ändringen och att upplysningskraven i IAS 8.28 avseende effekter av ändrad IFRS lämnas.


IAS 12 Inkomstskatter
Avseende IAS 12 noteras i ESMA:s dokument att man särskilt tänker på redovisningen av uppskjuten skattefordran kopplat till förlustavdrag. Hänvisning görs till de kriterier för redovisning av sådan tillgång som anges i IAS 12.36 och det noteras att om förluster redovisats under senare år så kräver IAS 12.35 att, om det inte finns tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader, det finns ”convincing other evidence” om att tillräckliga vinster kommer att genereras. ESMA trycker också hårt på att lämna detaljerade upplysningar kopplat till de bedömningar som gjorts om denna typ av redovisade uppskjutna skattefordringar (IAS 12.82).


NASDAQ och ESMA tar även upp ”uncertain tax positions” och behovet av att lämna upplysningar om hur redovisningen av sådana fall görs (IAS 1.117, 122). Det kan till exempel röra sig om huruvida redovisning av skuld görs endast om sannolikheten för utflöde av resurser bedöms som större än 50 % (som i IAS 37) eller om ’expected value’ redovisas även om sannolikheten är lägre än 50 %. Det finns flera aspekter i redovisningen som observerats vara oklara och som för närvarande behandlas av IFRS IC. I väntan på detta är lösningen att upplysa om hur redovisningen görs.


Upplysningar i finansiella rapporter
I svensk och internationell redovisningsvärld har under ett antal år noterats att finansiella rapporter ofta innehåller mer detaljer än som är nyttigt och att beskrivningar borde vara mindre allmänt hållna och mer anpassade till företagets situation och transaktioner. NASDAQ noterar följande:


”Upplysningarna kan vara för många, för detaljerade eller för generella. Istället borde upplysningar i större utsträckning vara mer företagsspecifika. Börsen delar denna uppfattning och har i årets undersökning i ett antal fall funnit anledning att kommentera bolagets upplysningar. Det kan noteras att kvaliteten på upplysningen är allt viktigare, inte minst på grund av de omfattande upplysningskraven i de nya standarderna och effekten av IASBs ’Disclosure Initiative’.”


IASB:s projekt ’Disclosure Initiative” kommer att kommenteras i en kommande FR News-artikel.

 

För mer information kontakta:

Hans Hällefors
hans.hallefors@kpmg.se
Tel: 072-370 65 72 

 

Göran Arnell
goran.arnell@kpmg.se 
Tel: 08-723 96 51 

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform