Skatteflyktsklausul i moder/dotterbolagsdirektivet

Skatteflyktsklausul i moder/dotterbolagsdirektive...

Efter överenskommelsen mellan EU-länderna i december 2014 har ändringen i EU:s moder/dotterbolagsdirektiv (2011/96/EU) formellt antagits av Europeiska unionens råd. Ändringen innebär att en skatteflyktsbestämmelse har lagts till i direktivet.

Kontakt

Skatterådgivare

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

Medlemsländerna, däribland Sverige, har till den 31 december 2015 att implementera förändringen i nationell lagstiftning. Detta kan eventuellt innebära ett tillägg av en specifik skatteflyktbestämmelse i undantaget från beskattning av utdelning enligt reglerna om näringsbetingade andelar. Caroline Väljemark, specialist på EU-rätt, kommenterar.  
 

Vad innebär tillägget av skatteflyktsklausulen?


Moder/dotterbolagsdirektivet har till syfte att motverka dubbelbeskattning vid utdelning av vinstmedel från dotterbolag i en medlemsstat till moderbolag i en annan medlemsstat. Enligt direktivet är medlemsstaterna skyldiga att bevilja undantag från beskattning av den vinst som moderbolag får i utdelning från dotterbolag som är verksamma i andra medlemsstater. Direktivet har införlivats i svensk lagstiftning.


Skattefrihet för utdelning ska enligt den nya skatteflyktsbestämmelsen inte beviljas för arrangemang, som har införts huvudsakligen för att få en skattefördel och som inte är genuina med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Arrangemang ska betraktas som ”inte genuina” i den utsträckning som de saknar kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten.


Meningen är att bestämmelsen kan användas till att hantera enskilda steg eller delar av arrangemang utan att det påverkar resterande genuina arrangemang.  Exempelvis kan regeln tillämpas då de berörda bolagen som sådana är genuina, men när aktierna i fråga överlåts på ett sätt som inte återspeglar den ekonomiska verkligheten.


Det har även specifikt uttryckts att ändringen inte på något sätt ska påverka medlemsstaternas möjlighet att tillämpa nationella skatteflyktregler.


Vem påverkas av detta?


Koncerner som i nuläget inte beskattas på mottagen utdelning från dotterbolag inom EU, men där upplägget (helt eller delvis) saknar kommersiella skäl och inte återspeglar den ekonomiska verkligheten påverkas av denna ändring.


Vad händer nu och vilka åtgärder kan behöva vidtas?  


Medlemsstaterna måste implementera bestämmelsen i nationell lagstiftning senast den 31 december 2015. Bestämmelsen är utformad som en minimiregel, vilket innebär att medlemsstaterna får tillämpa strängare nationella regler förutsatt att de uppfyller EUs minimikrav.


I praktiken borde den nya regeln inte innebära en stor förändring i Sverige. Skatteflyktslagen har alltid varit tillämplig på förfaranden, som omfattas av direktivet. Införandet av en obligatorisk skatteflyktsbestämmelse kommer dock att innebära att förfaranden, som faller under direktivets tillämpningsområde, i stället ska prövas mot den gemensamma skatteflyktsbestämmelsen i direktivet.


Det kan noteras att beslutet i december att anta ändringarna i direktivet kom efter en tids oenighet där många länder, däribland Sverige, tidigare sa nej till en särskild skatteflyktsklausul. Oenigheten avseende skalleflyktklausulen var också anledningen till att EU i somras separat tog beslut om en ändring av direktivet avseende hybridstrukturer, för att påskynda den processen. Anledningen till att den svenska regeringen tidigare var negativt inställd till förslaget att införa en skatteflyktsbestämmelse som skulle vara obligatorisk för medlemsstaterna var att man inte var övertygad om att fördelarna, som kommissionen lyfter fram med en gemensam reglering, uppväger den begränsning i handlingsfriheten att utforma nationella skatteflyktsbestämmelser, som förslaget innebär. Man ansåg också att utformningen av förslaget, i jämförelse med skatteflyktslagen, inte innebär någon förbättring när det gäller klarhet eller effektivitet för att komma till rätta med skatteflykt. Ett tillägg i direktivet har nu gjorts för att klargöra att ändringen inte på något sätt ska påverka medlemsstaternas möjlighet att tillämpa nationella skatteflyktregler.


Frågan är om en separat skatteflyktregel kommer att införas, exempelvis i anslutning till undantaget för näringsbetingade andelar. Man kan också undra om direktivets skatteflyktsklausul får någon praktisk betydelse överhuvudtaget i Sverige i jämförelse med skatteflyktslagen. I vilket fall som helst kommer skattebetalare behöva rätta sig efter denna bestämmelse samt EU-domstolens praxis avseende hur bestämmelsen ska tolkas. I ljuset av bestämmelsen kan det även vara läge att se över koncernstrukturen internationellt, för att identifiera eventuella risker.  


Välkommen att kontakta oss för mer information.    


Läs mer

Rådets direktiv (EU) 2015/121 av den 27 januari 2015 om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater 

TaxNews nr 17, 2013

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform