EU-kommissionen: Svenska ränteavdragsreglerna EU-stridiga

EU-kommissionen: Svenska ränteavdragsreglerna EU-...

EU-kommissionen har nu kommit med en formell underrättelse i ärendet avseende de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Kommissionen anser att reglerna strider mot EU-rätten. Caroline Väljemark, Tax Senior Manager på KPMG, kommenterar.   

Relaterat innehåll

Vad säger kommissionen i sin formella underrättelse? Sedan januari 2013 har frågan om de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna strider mot EU-rätten varit föremål för utredning och skriftväxling mellan kommissionen och Sverige. Reglerna, som i sin nuvarande form gäller sedan 1 januari 2013, vägrar avdrag för ränteutgifter avseende skulder inom en intressegemenskap, såvida inte särskilda undantagsregler är tillämpliga. Kommissionens formella underrättelse bekräftar nu att kommissionen anser att reglerna strider mot etableringsfriheten och att de svar som lämnats av Sverige i skriftväxlingen inte förändrar denna ståndpunkt.   Diskriminering: Kommissionen anser att det i praktiken är mycket osannolikt att förbudet mot ränteavdrag tillämpas på konventionellt beskattade svenska kommersiella företagskoncerner, förutom i specifika och ytterst sällsynta fall av uppenbart missbruk. Lagstiftningen missgynnar således gränsöverskridande koncerner och utgör därmed en begränsning av etableringsfriheten. Rättfärdigande: Kommissionen anser visserligen att lagstiftningen är motiverad, eftersom den är lämpad att förebygga skatteflykt och missbruk i kombination med behovet att bibehålla en välavvägd fördelning av beskattningsrätten, men reglerna går utöver vad som är nödvändigt for att uppnå detta mål. Proportionalitet: För att en inskränkning i etableringsfriheten ska kunna motiveras av behovet att motverka missbruk, måste det specifika ändamålet med en sådan inskränkning vara att hindra beteenden som består i att iscensätta rent fiktiva upplägg som inte har någon ekonomisk förankring och som arrangeras i syfte att undvika skatt. De svenska bestämmelserna uppfyller inte dessa kriterier, eftersom en relativt obetydlig skatteförmån (26%) är tillräcklig för att vägra avdrag. Dessutom är bevisbördans placering problematisk och reglerna uppfyller inte kraven på rättssäkerhet som innebär att rättsregler ska vara klara och precisa samt att tillämpningen ska vara förutsebar.    Sverige har nu två månader på sig att inkomma med synpunkter på underrättelsen.   Vem påverkas av detta?   Alla företag som vägrats avdrag för ränta enligt de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna, eller där frågan utreds eller är föremål för process.   Vad händer nu och vilka åtgärder kan behöva vidtas?   Beroende på hur Sverige svarar, eller om man inte svarar, kan kommissionen besluta att skicka ett ”motiverat yttrande” till Sverige, med en uppmaning att rätta sig efter EU-rätten inom en angiven tid (normalt två månader). Beroende på svaret kan kommissionen också besluta att inte gå vidare med ett överträdelseförfarande, till exempel om Sverige på ett trovärdigt sätt förbinder sig att ändra lagstiftningen. Om Sverige inte rättar sig efter det motiverade yttrandet kan kommissionen besluta att överlämna ärendet till EU-domstolen. Det tar i genomsnitt två år innan domstolen avgör ett ärende. Frågan har således inte avgjorts i och med detta, men kommissionen har tagit en mycket tydlig ståndpunkt att man anser att de svenska ränteavdragsreglerna är EU-stridiga. Det ger eventuellt även en indikation till svenska domstolar att man kan behöva utreda frågan vidare i pågående processer, även fastän de inte är bundna av kommissionens åsikt. Om man inte redan gjort det kan det vara läge för de som blivit vägrade avdrag för ränta enligt ränteavdragsbegränsningsreglerna att hänvisa till kommissionens ståndpunkt i skriftväxling med Skatteverket och domstolar.  Välkommen att kontakta oss för mer information.  

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform