Företagsskattekommitténs slutbetänkande ut på remiss

Företagsskattekommitténs slutbetänkande ut på rem...

Med anledning av Företagsskattekommitténs slutbetänkande som presenterades den 12 juni har KPMG anordnat seminarier i Stockholm, Göteborg och Malmö. Medverkande var bland andra Rune Andersson från Mellby Gård, ledamot i kommittén, och Krister Andersson från Svenskt Näringsliv, expert i kommittén. Vi tackar alla deltagare för intressanta diskussioner.  En kort sammanfattning av de viktigaste förslagen i slutbetänkandet finns längre ner om ni inte hade möjlighet att närvara på något av seminarierna.  

Relaterat innehåll

Nästa steg – remissförfarandet

Betänkandet går nu ut på remiss till myndigheter och organisationer, se remisslista (PDF 129 KB). Remisstiden är satt till den 24 oktober 2014. Om ni vill yttra er innehåller denna broschyr från Regeringskansliet tips på hur man ska svara på en remiss. När remissförfarandet är klart sker beredning på Finansdepartementet, remiss till Lagrådet, proposition skrivs och därefter riksdagsbehandling.

 

Kommitténs förslag är att de nya reglerna ska träda i kraft per den 1 januari 2016 och tillämpas för första gången på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015. Vissa undantag föreslås i övergångsbestämmelser i syfte att förhindra planeringsmöjligheter.


Mot bakgrund av att förslagen i betänkandet har blivit föremål för omfattande diskussioner, både internt inom utredningen och externt sedan det publicerades, bedömer vi att sedvanlig remittering och förestående riksdagsval kommer att få stor betydelse för hur lagstiftningen sedermera kommer att se ut. Vi kommer givetvis att följa det kommande lagstiftningsarbetet och återkommer med mer information framöver. 

 

Kort sammanfattning av förslagen i slutbetänkandet

 

Kommitténs huvudförslag – en modell som består av två huvuddelar

 

Del 1) Ränteavdragsbegränsning

 

Enligt förslaget ska avdragen för räntekostnader och andra finansiella kostnader begränsas genom att enbart finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter får dras av. Därutöver får inga avdrag för finansiella kostnader göras. Förslaget innebär således ett slopat avdrag för negativa finansnetton. Kvittning av positiva och negativa finansnetton mellan koncernbolag kommer att tillåtas i den mån koncernbidragsrätt föreligger. Negativa finansnetton kan inte rullas till nästa år. 


Begreppet ”finansiell kostnad”


Begreppet ”finansiell kostnad” förelås av kommittén genomgående få en vid skattemässig definition, som inkluderar bl a ränta och annan kostnad för kredit, förlust vid avyttring och nedskrivning av finansiellt instrument samt lämnad utdelning som får dras av vid beskattningen. Begreppet förslås även inkludera det räntebelopp som ingår i en hyreskostnad, för såväl sedvanliga hyresbetalningar som t ex leasingavgifter och liknande, med vissa undantag.

 

Del 2) Finansieringsavdrag


Ett s k finansieringsavdrag införs för att ersätta de avskaffade avdragen för negativt finansnetto (den befintliga avdragsrätten för räntekostnader). Det är ett schablonmässigt avdrag som uppgår till 25 procent av företagets hela skattemässiga resultat. Detta kan i praktiken innebära en sänkning av bolagsskattesatsen från 22 procent till 16,5 procent men kan innebära en höjning för vissa beroende på storleken på eventuellt negativt finansnetto. Nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler avseende interna lån slopas.


Kommitténs alternativa förslag


Kommitténs alternativa förslag innebär att ett negativt finansnetto får dras av upp till ett belopp som motsvarar 20 procent av företagets resultat före finansnetto och skatt (EBIT). Till skillnad från huvudförslaget ska det vara möjligt att i viss mån rulla vidare negativa finansnetton till senare år. Ett negativt finansnetto som inte kan utnyttjas får dras av senast det sjätte beskattningsåret efter det år det uppkom, men går förlorat vid ägarförändringar. Utjämning inom koncerner skulle vara möjligt. Nuvarande räntebegränsningar avseende interna lån behålls till skillnad från i huvudförslaget. Bolagsskattesatsen föreslås sänkas till 18,5 procent i det alternativa förslaget.


Vissa övriga förslag / finansieringsförslag


Kommittén föreslår en fullt finansierad reform. Det 25-procentiga finansieringsavdraget finansieras till stor del med avdragsförbudet mot negativa finansnetton, men inte helt. Ytterligare finansieringsförslag är bl a att endast hälften av tidigares års underskott vid ikraftträdandet får utnyttjas (spärregler mot byte av räkenskapsår föreslås samtidigt). Kommittén föreslår även att finansiella företag, som oftast har positivt finansnetto och som skulle få utnyttja finansieringsavdraget, ska ta upp en schablonintäkt för att neutralisera effekten av finansieringsavdraget. Vidare föreslås bl a att skadeförsäkringsföretag som gjort en avsättning till säkerhetsreserv ska ta upp en schablonintäkt, att avdragsrätten för räntekostnader på vissa efterställda lån i kreditinstitut slopas, att reglerna för räntebeläggning av periodiseringsfonder ska ändras samt källskatt på ränta. Kommittén lämnar vidare förslag på två förenklingsåtgärder: mindre justeringar i reglerna om behandling av underskott vid ägarförändringar samt reglering av tidpunkten för värdeöverföring i samband med koncernbidrag.

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform