Ytterligare kammarrättsdom om marknadsmässig ränta på lån från moderbolag

Ytterligare kammarrättsdom om marknadsmässig ränt...

Kammarrätten i Stockholm har i ännu ett mål prövat frågan om vad som utgör marknadsmässig ränta på ett lån från ett utländskt moderbolag till dess svenska dotterbolag. Kammarrätten anser inte att Skatteverket har visat att den överenskomna räntan inte är marknadsmässig.

Kontakta oss

Relaterat innehåll

Målet gällde avdragsrätt för ränta på lån från ett utländskt moderbolag till dess svenska dotterbolag. Lånet hade använts för att finansiera förvärv av en rörelsedrivande svensk koncern från extern part. Eftersom lånet kom från ett utländskt moderbolag ska den s k korrigeringsregeln tillämpas för att bedöma om räntan på lånet är marknadsmässigt. Regeln anger att resultatet ska justeras om det blir lägre på grund av prissättning som avviker från vad två sinsemellan oberoende företag skulle komma överens om vid en jämförbar situation. Skatteverket hade i aktuellt mål justerat ned avdraget för ränta med hänvisning till den s k Diligentiadomen.

Eftersom Diligentiamålet rörde lån mellan svenska bolag har det varit oklart hur stor betydelse domen har vid gränsöverskridande situationer samt när även externa lån med högre prioritet finns. Kammarrätten har i två tidigare domar konstaterat att Diligentiadomen har litet prejudikatsvärde i dessa situationer och de skattskyldiga har medgivits fullt skattemässigt avdrag för den avtalade räntan.

Skatteverket hävdade även i förevarande fall att principerna i Diligentiadomen är tillämpliga och att det är fullt möjligt att bortse från att andra lån har högre prioritet när kreditrisken bedöms på ett lån från aktieägaren. Enligt Skatteverket uppgick den marknadsmässiga räntan på lånet till 8 procent i aktuellt fall. Förvaltningsrätten godtog den av Skatteverket uppskattade räntenivån på lånet från moderbolaget.

Bolaget överklagade förvaltningsrättens dom.

Kammarrätten konstaterar att korrigeringsregeln utgör en specialbestämmelse för internationella förhållanden, som har företräde framför generella regler vid beräkning av näringsverksamhetens resultat.  Kammarrätten redogör i sin dom för OECDs riktlinjer och noterar särskilt att ”Ett korrekt s.k. armlängdspris uppnås enligt riktlinjerna genom att fastställa de avtalsrättsliga villkor som två oberoende företag skulle komma överens om vid en jämförbar situation under jämförbara omständigheter (punkt 1.3). Vid fastställande av armlängdspriset ses varje enskilt bolag i en multinationell koncern som en enhet för sig vid bedömningen av deras avtal med varandra, den s.k. separate entity approach.”

I sin bedömning uttalar kammarrätten att Skatteverket har bevisbördan för att det är fråga om felprissättning vid tillämpning av korrigeringsregeln. Kammarrätten konstaterar också att Skatteverket baserat en stor del av sin argumentation på Diligentiamålet och dess resonemang om betydelsen av insyn och kontroll. Kammarrätten uttalar att Skatteverket i huvudsak argumenterar kring varför ett moderbolags insyn och kontroll generellt påverkar kreditrisken på ett lån till ett dotterbolag. Kammarrätten anger vidare att det inte framgår av Skatteverkets bevisning varför en genomsnittsränta av vissa av de externa lånen, som lämnas mot säkerhet och med bättre rätt till återbetalning, skulle vara lämpliga jämförelsetransaktioner.

Kammarrätten konstaterar att Skatteverket inte har presenterat någon konkret utredning avseende hur Skatteverket  kommit fram till att aktieägarens faktiska insyn och kontroll i förevarande fall medför att en armlängdsmässig ränta på aktieägarlånet ska justeras ned. Kammarrätten konstaterar vidare att Skatteverket därmed inte fullgjort sin bevisbörda. Det finns därför inte grund att justera det svenska skattepliktiga resultatet med stöd av korrigeringsregeln.

Kammarrätten har därmed ännu en gång uttalat att det armlängdsmässiga priset vid ett gränsöverskridande lån uppnås genom en jämförelse med vad två av varandra helt oberoende företag skulle ha kommit överens om.

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform