Koncernredovisningsregler i K3

Koncernredovisningsregler i K3

Koncernredovisningen är ett av de områden som kommer att förändras i och med över-gången till det nya redovisningsregelverket K3. En stor förändring är principen om ”enhetssyn”, som får genomslag på flera områden i redovisningen.

Kontakta oss

Head of Accounting Advisory Services

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

Koncernredovisning är ett av de områden där K3 har betydande skillnader jämfört med Redovisningsrådets rekommendation RR1:00 Koncernredovisning. Den största förändringen är att koncernredovisningen ska upprättas enligt enhetssynen. Enligt enhetssynen betraktas minoritetsägare i dotterföretag som ägare precis som moderföretagets ägare gör. Minoritetsintresse anses därmed vara en del av eget kapital. Det synsätt som finns i RR1:00 utgår ifrån moderföretagsägarnas perspektiv och eget kapital anses endast vara hänförligt till dem.

K3 innehåller inga regler om hur koncernredovisningen ska upprättas, det vill säga hur konsolidering och eliminering ska gå till. Dessa regler återfinns i ÅRL.

Goodwill
Det allmänna rådet kräver, i enlighet med enhetssynen, att ”full-goodwill method” används. Detta innebär att inte bara moderföretagsägarnas andel av goodwill ska redovisas utan även den goodwill som är hänförlig till minoriteten.

Enligt ÅRL ska goodwill skrivas av på högst fem år om en annan längre tid inte med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Enligt det allmänna rådet får goodwill inte skrivas av på en längre tid än tio år.

Förvärvsanalys
Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då moderföretaget får det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Det är vid denna tidpunkt som förvärvsanalysen upprättas. Ingen ny förvärvsanalys upprättas därefter om ytterligare andelar förvärvas. Enhetssynen innebär att 100 % av det förvärvade företagets identifierbara tillgångar, skulder och goodwill/negativ goodwill tas upp till verkligt värde även om företaget förvärvar mindre än 100 %. Det innebär att även minoritetens andel av goodwill/negativ goodwill och andra över-/undervärden tas upp i koncernbalansräkningen. Värdet på minoritetens andel får bestämmas utifrån det värde andelarna hade vid den senaste transaktionen. Om till exempel 80% av aktierna förvärvas för 80 tkr får värdet på de 20% som inte förvärvas bestämmas till 20 tkr.

Förvärv och avyttringar av dotterföretag där bestämmande inflytande kvarstår
Vid delavyttringar och delförvärv av ett dotterföretag, så länge dotterföretagsförhållande föreligger, får enhetssynen också genomslag. Eftersom majoritetsägare och minoritetsägare tillsammans anses utgöra ägare betraktas de fall då moderföretaget ökar eller minskar sitt innehav i ett dotterföretag enbart som transaktioner mellan ägarna. En annan följd av enhetssynen är att ingen ny förvärvsanalys upprättas eftersom 100 % av de identifierbara tillgångarna, skulderna och goodwill/negativ goodwill redan identifierats i förvärvsanalysen när förvärvaren fick bestämmande inflytande. Denna typ av transaktioner leder därmed inte till några resultatposter eller ökning/minskning av några värden på tillgångar och skulder. Hela förändringen av innehavet redovisas inom eget kapital.

Förvärv och avyttringar av dotterföretag där bestämmande inflytande upphör.
Om moderföretaget säljer så stor andel av sitt dotterföretag att dotterföretaget upphör att vara dotterföretag och istället blir ett intresseföretag ska det ses som att dotterföretaget är avyttrat och att andelar i intresseföretaget förvärvats. I koncernresultaträkningen redovisas därmed ett resultat vid avyttringen. Resultatet består av ett omvärderingsresultat och ett resultat av avyttringen. Detsamma gäller om så många andelar avyttras att innehavet inte är ett intresseföretag utan enbart en finansiell tillgång.

På samma sätt sker en omvärdering till verkligt värde om företaget förvärvar fler andelar så att ett intresseföretag blir ett dotterföretag.

Poolningsmetoden
Det är också värt att notera att K3 inte tillåter att poolningmetoden tillämpas vid redovisning av förvärv.

Likheter med RR1:00
Det finns några områden som i K3 även fortsättningsvis hanteras på samma sätt som RR1:00 föreskriver. Detta gäller bland annat transaktionsutgifter, som även fortsättningsvis ska utgöra en andel av anskaffningsvärdet. En tilläggsköpeskilling ska, liksom enligt RR1:00 beaktas i anskaffningsvärdet om det är sannolikt att köpeskillingen kommer att justeras och beloppet kan värderas på ett tillförlitligt sätt.  K3 innehåller samma stoppregel för immateriella tillgångar som finns i RR1:00. Regeln innebär att om verkligt värde för immateriella tillgångar inte kan fastställas med hänvisning till en aktiv marknad ska det värde som fastställs begränsas till ett belopp som innebär att negativ goodwill inte uppkommer eller ökar. Slutligen, hanteras negativ goodwill på samma sätt i K3 som i RR1:00, dvs negativ goodwill ska redovisas i resultaträkningen samtidigt som förväntade framtida förluster och kostnader. Om negativ goodwill inte kan hänföras till framtida förluster och kostnader ska denna upplösas på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de tillgångar som är avskrivningsbara.

Kapitaltillskott och koncernbidrag
Ett tillskott som en ägare lämnar till en juridisk person utan att få egetkapitalinstrument i utbyte ska redovisas som en ökning av andelens värde. Ett tillskott som ett företag erhåller från en ägare utan att lämna egetkapitalinstrument i utbyte ska redovisas som en ökning av eget kapital. En återbetalning av ett lämnat tillskott redovisas tvärtom.

Koncernbidrag enligt kapitel 35 i inkomstskattelagen som lämnas eller erhålls ska redovisas som en bokslutsdisposition. Är det ett koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till ett dotterföretag får det i stället redovisas som en ökning av andelens värde.

Övergång till K3
Tidpunkten för övergång till K3 är första dagen på det tidigaste räkenskapsår som företaget lämnar jämförelsetal för. Företaget ska upprätta en ingångsbalansräkning per tidpunkten för övergången. Huvudregeln är att posterna i ingångsbalansräkningen ska redovisas med retroaktiv tillämpning av redovisningsprinciper och värderingsregler. Från huvudregeln finns det två typer av undantag; ej tillåten retroaktiv tillämpning respektive frivilliga undantag från retroaktiv tillämpning.

Det är inte tillåtet med retroaktiv tillämpning när det gäller avskrivning på goodwill. Den får inte räknas om. De nya reglerna i K3 om rörelseförvärv behöver inte tillämpas på förvärv som gjorts före tidpunkten för övergång. Ett företag får dock frivilligt välja att räkna om förvärv före tidpunkten för övergång. I så fall ska goodwill räknas om inom ramen för K3.

Koncernbidrag som tidigare inte redovisats som bokslutsdisposition behöver inte klassificeras om.

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform