Ny dom om marknadsmässig ränta på aktieägarlån

Ny dom om marknadsmässig ränta på aktieägarlån

Kammarrätten har i ännu ett mål prövat vad som är marknadsmässig ränta på ett aktieägarlån från ett utländskt moderbolag till ett svenskt dotterbolag. Kammarrätten anser inte att Skatteverket har visat att den överenskomna räntan inte är marknadsmässig.

Kontakta oss

Relaterat innehåll

I juni 2010 avgjordes det s k Diligentiamålet av Regeringsrätten (nuvarande Högsta förvaltningsdomstolen). I målet prövades om det förhållandet att långivande och låntagande bolag ingår i samma koncern ska beaktas vid beräkning av marknadsmässig ränta. Domstolen fann att kreditrisken i detta fall var lägre än om lånet hade träffats mellan oberoende parter, vilket ledde till att den avtalade räntan inte blev avdragsgill fullt ut. Eftersom Diligentiamålet endast rörde svenska bolag har det varit oklart hur stor betydelse målet har vid gränsöverskridande situationer. Nyligen prövades denna fråga av kammarrätten, som kom fram till att Diligentiamålet hade begränsat värde och medgav bolaget avdrag för den avtalade räntan om 13 procent.

Det här aktuella målet gällde ursprungligen två olika lån. Det ena mellan ett svenskt dotterbolag och dess utländska moderbolag och det andra mellan dotterbolaget och en minoritetsaktieägare i dotterbolaget. I förvaltningsrätten hävdade Skatteverket att Diligentiamålet är tillämpligt även när man ska fastställa marknadsmässig ränta i gränsöverskridande situationer. Enligt Skatteverket uppgick den marknadsmässiga räntan på båda lånen till 8 procent. Förvaltningsrätten godtog Skatteverkets tillämpning av Diligentiamålet avseende aktieägarlånet, men fann däremot att verket inte uppfyllt sin bevisbörda avseende från minoritetsägaren.

Bolaget överklagade förvaltningsrättens dom i den del den avsåg aktieägarlånet från det utländska moderbolaget.

Kammarrätten skriver i sin dom utförligt om OECDs riktlinjer och noterar särskilt att ”Ett korrekt s.k. armlängdspris uppnås enligt riktlinjerna genom att fastställa de avtalsrättsliga villkor som två oberoende företag skulle komma överens om vid en jämförbar situation under jämförbara omständigheter (punkt 1.3). Vid fastställande av armlängdspriset ses varje enskilt bolag i en multinationell koncern som en enhet för sig vid bedömningen av deras avtal med varandra, den s.k. separate entity approach.” Kammarrätten uttalar vidare att det enligt riktlinjerna är irrelevant att jämföra den koncerninterna transaktion som ska bedömas med andra koncerninterna transaktioner.

I sin bedömning uttalar kammarrätten att Skatteverket har bevisbördan för att det är fråga om felprissättning och att verket ska göra sannolikt att räntan på lånet inte varit marknadsmässig. Vidare uttalar kammarrätten att Skatteverkets användande av en annan koncernintern transaktion som utgångspunkt för sin jämförelse strider mot OECDs riktlinjer. Kammarrätten konstaterar också att Skatteverket baserat en stor del av sin argumentation på Diligentiamålet och dess resonemang om betydelsen av insyn och kontroll. Här uttalar kammarrätten att Skatteverkets argument i huvudsak består i argumentering varför ett moderbolags insyn och kontroll generellt påverkar kreditrisken på ett lån till ett dotterbolag.

Med uttalandet ”Skatteverket har inte presenterat någon konkret utredning avseende hur man kommit fram till att aktieägarens faktiska insyn och kontroll i förevarande fall medför att en armlängdsmässig ränta på aktieägarlånet ska anses vara 8 procent i stället för 15 procent” konstaterar kammarrätten att Skatteverket inte fullgjort sin bevisbörda och att det därför inte finns grund att justera det svenska skattepliktiga resultat med stöd av korrigeringsregeln.

Denna dom är tydligare än domen avseende Arlandabanan i det att kammarrätten hänvisar till OECDs riktlinjer och konstaterar att det armlängdsmässiga priset uppnås genom en jämförelse med vad två av varandra helt oberoende företag skulle ha kommit överens om.

Läs mer här:
Kammarrättens i Stockholm dom den 6 december 2012 (mål nr 4252--4253-11)


 

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform