K3 - Beslutet är taget. Hur påverkas du?

K3 - Beslutet är taget. Hur påverkas du?

Nu är beslutet taget om det nya huvudregelverket för upprättande av årsredovisning. Huvudregelverket ersätter den befintliga normgivningen och innebär förändringar för alla företag. För mindre företag finns möjlighet att välja mellan två regelverk, K2 och K3.

Head of Accounting Advisory Services

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

Den 8 juni fattade Bokföringsnämnden (BFN) beslut om K3. I denna artikel redogörs bland annat för de största nyheterna i detta allmänna råd jämfört med befintlig normgivning och hur man hanterar de frågor som uppkommer då företag tillämpar K3 första gången.

Det allmänna rådet heter BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (fortsättningsvis benämnt K3). Vad gäller finansiella instrument innehåller den beslutade vägledningen endast lagtext och definitioner som används i andra kapitel och dessa avsnitt är således inte färdiga. Den 20 april 2012 beslöt nämligen BFN att kapitlen om finansiella instrument ska skrivas om och skickas ut på ny remiss under hösten. BFN kommer att fatta beslut om de två kapitel som behandlar finansiella instrument i december 2012.

Det allmänna rådet är huvudregelverk för alla företag som ska upprätta årsredovisning och koncernredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL). Det allmänna rådet omfattar inte de företag som ska upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS eller frivilligt har valt att göra detta.

Ikraftträdande
Det allmänna rådet kan börja tillämpas redan nu. K3 ska tillämpas på de årsredovisningar och koncernredovisningar som avges avseende räkenskapsår som påbörjas efter den 31december 2013 och får tillämpas på räkenskapsår som påbörjas tidigare.

Skarpt läge 2014
Från och med 2014 måste alla aktiebolag och ekonomiska föreningar tillämpa K3 om de inte är mindre företag*  och väljer att tillämpa det förenklade regelverket K2 (BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag eller BFNAR 2009:1 Årsredovisningar i mindre ekonomiska föreningar). De gamla allmänna råden från BFN och rekommendationerna RR 1-RR 29 från Redovisningsrådet finns enbart kvar för de företagsformer för vilka K2 inte är färdigt, t.ex. handelsbolag och stiftelser.

Tidpunkten för övergång
Vid övergången till K3 är huvudregeln att omräknade jämförelsetal ska lämnas för ett år. Det innebär att tidpunkten för övergång är den 1 januari 2013. Det är därför mycket viktigt att redan nu identifiera vilka poster som ska räknas om. Kapitel 35 innehåller regler om hur rådet ska tillämpas första gången och huvudregeln är retroaktiv omräkning (se nedan). Det finns några tvingade undantag från retroaktiv omräkning och det finns frivilliga undantag. Det jämförelseår som presenteras i den finansiella rapporten (inklusive tilläggsupplysningar) ska vara i enlighet med K3.

Mindre företag som tillämpar K3
I K3 är värderingsreglerna desamma för alla företag. Det innebär att alla företag som tillämpar K3 ska redovisa uppskjuten skatt. Däremot behöver mindre företag inte lämna de tilläggsupplysningar i ÅRL som endast krävs för större företag. Mindre företag behöver t.ex. inte upprätta kassaflödesanalys eller avge koncernredovisning.

Skillnader mellan K2 och K3
Som tidigare nämnts kan ett mindre företag välja att tillämpa antingen K2 eller K3 vid upprättandet av årsredovisning. Vilka är då skillnaderna mellan K2 och K3? I K2 är reglerna förenklade jämfört med K3. Ett exempel är att det finns färre valmöjligheter i K2. Reglerna i K2 är mer fyrkantiga och ger mindre utrymme för egna bedömningar. I K2 tillåts endast den kostnadsslagsindelade resultaträkningen och det finns dessutom detaljerade scheman för förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning där det tydligt anges vad som ska redovisas i respektive post. En stor skillnad mellan K2 och K3 är kraven på tilläggsupplysningar. I K2 behöver företaget endast ange att årsredovisningen är upprättad enligt K2 samt de tilläggsupplysningar som krävs av ÅRL. I K3 ska företaget bl.a. lämna upplysningar om vilka redovisningsprinciper som tillämpas, t.ex. för intäktsredovisning, koncernredovisning, finansiella instrument, leasing och avsättningar.

K2 bygger på försiktighetsprincipen vilket innebär att det inte är tillåtet att värdera finansiella instrument till verkligt värde, uppskrivningsmöjligheterna är begränsade och det är inte tillåtet att aktivera internt upparbetade immateriella tillgångar. Motsvarande begränsningar finns inte i K3.

Bakgrund till K3

I och med att EU beslutade om IAS-förordningen 2004 beslutade BFN att ta fram heltäckande kategorier av regelverk (K-projektet). Tidigare hade BFN bl.a. anpassat Redovisningsrådets rekommendationer till regler för onoterade företag. 2006 beslutades om K1 för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, 2008 om K2 för mindre aktiebolag, 2009 om K2 för mindre ekonomiska föreningar och 2010 om K1för ideella föreningar som upprättar förenklat årsbokslut. Arbetet med K3 inleddes i blygsam takt 2006 och från 2008 har några tjänstemän från BFNs kansli arbetat i princip heltid med projektet. Projektledare för projektet var Catharina Pramhäll. En arbetsgrupp med representanter från Svenskt Näringsliv, Skatteverket, SRF, Handelshögskolan i Stockholm och FAR (Caisa Drefeldt) har träffats ca en gång per månad sedan april 2008. I juni 2010 skickades ett förslag ut på remiss och när remisstiden var slut hade ca 180 sidor remissvar kommit på förslaget.

Utgångspunkter för K3
BFNs uppdrag är att utveckla god redovisningssed som komplement till ÅRL och K3 har förstås tagits fram inom ramen för ÅRL. 2006 publicerade IASB ett utkast till ett förenklat regelverk för onoterade företag – ”IFRS for SME” (slutlig version beslutades 2009) – och det blev en utgångspunkt i arbetet med K3, t.ex. är kapitelindelningen i K3 densamma som i ”IFRS for SME”. K3 är dock ett självständigt regelverk som skiljer sig från ”IFRS for SME” på flera punkter. Andra utgångspunkter i arbetet med K3 har varit befintlig normgivning, praxis och inkomstskattelagen.

Äntligen ett heltäckande regelverk
Ett företag som inte tillämpar IFRS i koncernredovisningen och som ska upprätta årsredovisning har i dagsläget en mängd regler som kan tillämpas:

  • 5 rekommendationer från BFN (t.ex. BFN R1 Forskning och utveckling)
  • 24 st uttalanden som BFN gett ut före 1999 (t.ex. BFN U 89:14 Redovisning av avskrivning efter brand)
  • 6 BFNAR med uttalanden (t.ex. BFNAR 2001:4 Tillämpning av s.k. inkuranstrappa),
  • 6 BFNAR med vägledningar (t.ex. BFNAR 2003:3 Intäkter)
  • RR1- RR 29 från Redovisningsrådet

En viktig poäng med K-projektet är att BFN samlar alla regler som ett företag ska tillämpa vid upprättande av årsredovisning (och koncernredovisning) i en vägledning.

I och med K3 har BFN ändrat strukturen på sin normering. I vägledningen återfinns nu lagtext samt i direkt anslutning till lagtexten, de allmänna råd som tolkar lagtexten samt kommentarer. Detta för att underlätta läsningen och användningen. Dessutom finns alla definitioner samlade i en bilaga. I vägledningen finns exempel avseende kassaflödesanalys och koncernredovisning.

Första gången en föreställningsram med regelstatus i svensk normering
K3 är ett principbaserat regelverk. I kapitel 2 finns en föreställningsram med begrepp och principer. Kapitlet behandlar grundläggande principer och värderingsgrunder samt innehåller definitioner och kriterier för att redovisa en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad. Av kapitel 2 framgår också att syftet med en finansiell rapport är att tillhandahålla information om företagets finansiella ställning, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara användbar som underlag för användarnas beslut i ekonomiska frågor.

De viktigaste förändringarna jämfört med befintlig normgivning
Som tidigare beskrivits finns en mängd olika redovisningsregler att tillämpa i dagsläget. Beroende på vilka regler företaget har tillämpat blir förändringarna större eller mindre. För de företag som idag redovisar fullt ut enligt Redovisningsrådets rekommendationer blir förändringarna inte lika stora som för de företag som enbart har tillämpat normgivning från BFN. Nedan redogörs för de viktigaste skillnaderna jämfört med befintlig normgivning.

Koncernredovisning
Den största förändringen jämfört med tidigare normgivning är att koncernredovisningen ska upprättas enligt enhetssynen. Enhetssynen skiljer sig mycket från de principer för koncernredovisning som finns i Redovisningsrådets rekommendation RR1:00 Koncernredovisning. RR1:00 speglar en koncernredovisning utifrån majoritetsägarnas perspektiv medan enhetssynen speglar hela koncernen oavsett ägarstruktur. Vad gäller goodwill så kräver det allmänna rådet en så kallad ”full-goodwill method”. I praktiken innebär detta att även goodwill som är hänförlig till minoriteten ska redovisas i koncernredovisning. Enligt ÅRL ska goodwill skrivas av på högst fem år om en annan längre tid inte med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Enligt det allmänna rådet får goodwill inte skrivas av på en längre tid än tio år.

Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då moderföretaget får det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Det är vid denna tidpunkt som förvärvsanalysen upprättas. Enhetssynen innebär att 100 % av det förvärvade företagets identifierbara tillgångar och skulder tas upp till verkligt värde även om företaget förvärvar mindre än 100 %. ”Full-goodwill method” innebär som sagt att även minoritetens andel av goodwill tas upp i koncernbalansräkningen. Värdet på minoritetens andel får bestämmas utifrån det värde andelarna hade vid den senaste transaktionen.

Det egna kapitalet i koncernredovisningen delas upp på majoritetens del och minoritetens del. Enhetssynen innebär att så länge ett dotterföretagsförhållande föreligger och moderföretaget ökar eller minskar sitt innehav är dessa förändringar i innehavet enbart transaktioner mellan ägarna. Om moderföretaget säljer så stor andel av sitt dotterföretag att dotterföretaget upphör att vara dotterföretag och istället blir ett intresseföretag ska det ses som att dotterföretaget är avyttrat och att andelar i intresseföretaget förvärvats. I koncernresultaträkningen redovisas därmed ett resultat av omvärderingen och ett resultat av avyttringen. Detsamma gäller om så många andelar avyttras så att innehavet inte är ett intresseföretag utan enbart en finansiell tillgång.

På samma sätt sker en omvärdering till verkligt värde om företaget förvärvar fler andelar så att ett intresseföretag blir ett dotterföretag.

Det är också värt att notera att K3 inte tillåter att poolningmetoden tillämpas vid upprättande av koncernredovisningen. Det innebär att alla förvärv ska redovisas enligt förvärvsmetoden.

Komponentansatsen avseende materiella anläggningstillgång
K3 kräver att en anläggningstillgång som har betydande delar med väsentligt skilda nyttjandeperioder ska delas upp på dessa komponenter och varje komponent ska skrivas av för sig över dess nyttjandeperiod. Det innebär att ett företag ska dela upp det redovisade värdet på dessa anläggningstillgångar på de olika komponenterna vid tidpunkten för övergång. Det är följaktligen inte tillåtet att underlåta att dela upp en fastighet på dess betydande komponenter om dessa har väsentligt olika nyttjandeperioder.

Tillkommande komponenter ska läggas till anskaffningsvärdet och utbyte av komponenter  ska också läggas till anskaffningsvärdet. Eventuellt återstående restvärde på en ersatt komponent ska då skrivas ned. Löpande underhåll ska kostnadsföras.

Upplysning om förvaltningsfastigheter
Enligt K3 ska ett företag lämna vissa upplysningar om förvaltningsfastigheter, t.ex. verkligt värde. Upplysningen ska lämnas på aggregerad nivå och behöver inte lämnas om värdet inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt eller om uppgifterna inte kan tas fram utan oskälig kostnad.

Leasingkontrakt
Ett företag som är leasetagare ska i koncernredovisningen redovisa sina finansiella leasingavtal som om de vore ett avbetalningsköp. I juridisk person får dock ett finansiellt leasingavtal redovisas som ett operationellt leasingavtal.

K3 kräver även att upplysning om operationella leasingavtal avseende framtida leasingbetalningar lämnas. Det är viktigt att konstatera att detta upplysningskrav även gäller för hyra av lokaler.

Immateriella anläggningstillgångar
Till skillnad från i K2 finns en möjlighet i K3 att välja att aktivera utvecklingsutgifter. Reglerna har sin utgångspunkt i RR 15 Immateriella tillgångar. För att kunna aktivera utvecklingsutgifter ställs ett antal specifika krav som företaget ska påvisa för att kunna aktivera utgifterna. Dessutom finns en stoppregel i det allmänna rådet som säger att kostnadsförda utvecklingsutgifter i tidigare perioder som omfattas av en finansiell rapport aldrig kan aktiveras även om företaget byter redovisningsprincip, från den så kallade kostnadsföringsmodellen till aktiveringsmodellen. Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar ska som tidigare ske över tillgångens nyttjandeperiod. Huvudregeln i ÅRL är fem år – men nyttjandeperioden för tillgångar som uppkommit till följd av avtalsenliga eller andra juridiska rättigheter får skrivas av under perioden i avtalet. Andra tillgångar, t.ex. goodwill, får inte skrivas av på längre tid än tio år, och om avskrivningstiden överstiger fem år ska en motivering av skälen till den längre avskrivningstiden motiveras i den finansiella rapporten.

Nedskrivningar och avsättningar
De kapitel som rör nedskrivningar och avsättningar skiljer sig inte så mycket från den befintliga normgivningen från Redovisningsrådet. Dock har BFN i kapitlet om nedskrivningar preciserat vad som egentligen ska avses med bestående värdenedgång.

Redovisning av pensioner
K3 ställer krav på att ett företag ska bestämma huruvida företagets pensionsplaner är förmånsbestämda eller avgiftsbestämda. Vad gäller förmånsbestämda planer har företaget möjlighet i koncernredovisningen att välja redovisningsprincip. Antingen kan företaget välja att tillämpa IAS 19**  punkt 57 - 131 och i så fall ska de poster som enligt IAS 19 ska redovisas i totalresultatet istället redovisas direkt mot eget kapital. Den andra principen som företaget kan välja, i stället för att tillämpa IAS 19, är följande lättnadsregler:

  • En förmånsbestämd plan där en pensionspremie betalas får redovisas som en avgiftsbestämd plan.
  • Har pensionsförpliktelser tryggats genom överföring av medel till en pensionsstiftelse ska en avsättning redovisas endast om stiftelsens förmögenhet, värderad till marknadsvärde, understiger förpliktelsen.
  • Är pensionsförpliktelsen uteslutande beroende av värdet på en av företaget ägd tillgång ska avsättningen redovisas till tillgångens redovisade värde.
  • Finansieras planen i egen regi ska pensionsskulden redovisas enligt den uppgift som erhålls från ett oberoende företag.
  • Pensionsförpliktelser i utländska dotterföretag ska redovisas på samma sätt som i dotterföretaget.

Viktigt att notera är även att det finns ett absolut krav att inga pensionsåtaganden får redovisas som ansvarsförbindelse.

Inkomstskatter
Enligt K3 ska alla företag redovisa uppskjuten skatt oavsett storlek på företaget. Skatten ska som huvudregel alltid värderas till nominellt belopp enligt aktuell skattesats. Det allmänna rådet innehåller dock ett undantag från denna regel och det gäller så kallade rena substansförvärv där den uppskjutna skatten får nuvärdeberäknas. Detta gäller dock endast om värdet på den uppskjutna skatteskulden är en väsentlig del av affärsuppgörelsen och det finns ett dokumenterat samband mellan köpeskillingen och köparens värdering av den uppskjutna skatteskulden. Med rena substansförvärv avses förvärv av andelar i företag vars huvudsakliga identifierbara tillgångar är byggnader eller mark eller där köpeskillingen så gott som uteslutande avser mark eller byggnader med avdrag för fastighetslån.

Aktierelaterade ersättningar
K3 kräver att aktierelaterade ersättningar ska redovisas i de finansiella rapporterna. I de fall de aktierelaterade ersättningarna avser framtida egetkapitalinstrument hos mottagaren ska redovisningen ske mot eget kapital och i resultaträkningen. Regleras den aktierelaterade ersättningen med kontanter redovisas en skuld. Kapitlet i K3 är en förenkling av IFRS 2 och anpassad till svenska förhållanden.

Eget kapital
Konvertibla skuldebrev som ges ut ska i det utgivande företaget delas upp på en egetkapitalkomponent och en skuldkomponent. Uppdelningen ska sedan inte ändras.

Pågående arbeten
Pågående arbeten på löpande räkning ska enligt K3 alltid redovisas i takt med att arbetet utförs och material levereras eller förbrukas (successiv vinstavräkning). I koncernredovisningen ska pågående arbeten till fast pris redovisas enligt successiv vinstavräkning om det ekonomiska utfallet av uppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kan det ekonomiska utfallet inte beräknas på ett tillförlitligt sätt ska en intäkt redovisas som är lika stor som den nedlagda utgiften, vilken då ska redovisas som en kostnad.  I juridisk person får dock pågående arbeten till fast pris redovisas enlig den så kallade alternativregeln, dvs. till nedlagda utgifter (färdigställandemetoden).  Dock tillåts inte att pågående arbeten på löpande räkning redovisas på annat sätt än huvudregeln i juridisk person.  Detta föranlett av domar i Högsta Förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsberättelse
I kapitel 3 finns reglerna om förvaltningsberättelse. Reglerna kan se omfattande ut – men det är faktiskt i stort samma regler som idag finns i U 96:6 Förvaltningsberättelsens innehåll och U 98:2 Miljöinformation i förvaltningsberättelsen.

Kapitaltillskott och koncernbidrag
Ett tillskott som en ägare lämnar utan att få egetkapitalinstrument i utbyte ska redovisas som en ökning av andelens värde. Ett tillskott som ett företag erhåller från en ägare utan att lämna egetkapitalinstrument i utbyte ska redovisas som en ökning av eget kapital. En återbetalning av ett lämnat tillskott redovisas tvärtom.

Koncernbidrag enligt kapitel 35 i inkomstskattelagen ska dock redovisas som en bokslutsdisposition. Är det ett koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till ett dotterföretag får det redovisas som en ökning av andelens värde.

Upplysning om personal och löner
De personalrelaterade upplysningarna är desamma som i K2 och skiljer sig en del mot dagens R4 Uppgift om medelantalet anställda samt löner och andra ersättningar. T.ex. omfattar upplysningen om löner och andra ersättningar skattepliktiga ersättningar.

Byte av redovisningsprincip och rättelse av fel
Kapitlet om byte av redovisningsprincip följer i princip den normgivning som har getts ut av Redovisningsrådet, men nyheter är hur rättelse av fel i tidigare finansiella rapporter ska ske. Alla sådana rättelser ska ske retroaktivt i enlighet med reglerna om byte av redovisningsprincip och effekten ska redovisas mot eget kapital, både i koncernredovisningen och i juridisk person.

Första gången det allmänna rådet tillämpas
Som tidigare nämnts är tidpunkten för övergång första dagen på det räkenskapsår som företaget lämnar jämförelsetal för. Företaget ska upprätta en ingångsbalansräkning per tidpunkten för övergång. Huvudregeln är att posterna i ingångsbalansräkningen ska redovisas med retroaktiv tillämpning av redovisningsprinciper och värderingsregler.

I följande fall är det inte tillåtet med retroaktiv tillämpning:

  • Uppskattningar och bedömningar före tidpunkten för övergång får inte ändras.
  • Utgifter för internt upparbetade immateriella tillgångar som kostnadsförts tidigare får inte redovisas som tillgång.
  • Avskrivning på goodwill får inte räknas om.
  • Materiella anläggningstillgångar som ska delas upp på komponenter får inte räknas om retroaktivt utan delas upp på komponenter per tidpunkten för övergång.
  • Offentliga bidrag som inte minskat en tillgångs anskaffningsvärde får inte räknas om.
  • Låneutgifter som kostnadsförts får inte räknas i tillgångars anskaffningsvärde.

I följande fall finns frivilliga undantag från retroaktiv tillämpning:

  • Koncernbidrag som inte redovisats som bokslutsdisposition behöver inte klassificeras om.
  • Indirekta tillverkningskostnader som inte räknats in i anskaffningsvärdet behöver inte räknas in.
  • Kapitlet om rörelseförvärv behöver inte tillämpas på förvärv som gjorts före tidpunkten för övergång. Väljer företaget att räkna om ett förvärv ska dock förvärv som gjorts efter det omräknade förvärvet räknas om.
  • Aktierelaterade ersättningar som tilldelats före tidpunkten för övergång behöver inte redovisas enligt kapitel 26.
  • Uppskjuten skatt behöver inte redovisas i ingångsbalansräkningen om denna uppgift inte kan tas fram utan oskälig kostnad
  • Finansiella leasingavtal som tidigare redovisats som operationella leasingavtal behöver inte räknas om retroaktivt utan ska redovisas på ingångsdagen till sitt återstående värde på ingångsdagen
  • Utgifter för nedmontering och bortforsling eller återställande av plats som enligt kapitel 17 (materiella anläggningstillgångar) ska ingå i anskaffningsvärdet får beräknas på ingångsdagen.

Är det praktiskt ogenomförbart att räkna om poster i ingångsbalansräkningen (t.ex. 1 januari 2013) får omräkning göras vid ingången av räkenskapsåret (t.ex. 1 januari 2014).

Upplysning ska lämnas om att det är första året det allmänna rådet tillämpas. Upplysning ska också lämnas om vilka lättnadsregler som tillämpats.

I not ska förstagångstillämparen specificera vilka redovisningsprinciper som ändrats samt presentera en avstämning av ingående eget kapital.

Om en fråga inte är reglerad?
Tanken är som sagt att K3 ska vara heltäckande. Om det allmänna rådet ger otillräcklig vägledning för redovisning av en transaktion, annan händelse eller förhållande ska ytterligare vägledning i första hand sökas i bestämmelser i det allmänna rådet som behandlar liknade transaktioner, händelser och förhållanden. I andra hand ska vägledning sökas i definitioner, grundläggande principer samt värdering av och kriterier i kapitel 2 för att redovisa en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad i balansräkningen respektive resultaträkningen.

Eftersom det allmänna rådet är principbaserat kan oreglerade frågor i stort sett alltid lösas med hjälp av principerna i kapitel 2. Om vägledning ändå inte går att finna får vägledning sökas i IAS/IFRS.

Stiftelser och ideella föreningar
I kapitel 36 och 37 finns särskilda regler för stiftelser och ideella föreningar. Dessa kapitel innehåller t.ex. regler för redovisning av gåvor och erhållna bidrag. Det finns också en förenklingsregel för nedskrivning av en tillgång som innehas för ändamålet. Dessa kapitel bör läsas först eftersom det finns speciella regler som gäller istället för reglerna i kapitel 1-35.

Avslutning
Som framgår av denna artikel är K3 omfattande och om ditt företag är ett mindre företag kan K2 vara ett mycket bra alternativ för dig, men detta behöver analyseras företag för företag. För att gå över till K3 krävs det tid för att förbereda övergången. Övergång till K2 innebär i de allra flesta fall inte någon förberedelsetid och inga omräkningar ska ske retroaktivt.


KPMG kommer att ha frukostseminarier samt utbildningsdagar i K3 under hösten. Första tillfället för frukostseminariet är den 28 augusti i Stockholm, Göteborg och Malmö.

För dig som önskar finns hela vägledningen att ladda ner på BFNs hemsida: www.bfn.se.

Här finns ditt närmaste KPMG-kontor.

-----

* Vad som är ett mindre företag stämmer överens med reglerna som finns i t ex 1 kap 3§ ÅRL (färre än 50 anställda, mindre än 40 miljoner i balansomslutning och mindre än 80 miljoner i nettoomsättning, ett får överskridas).

** Den IAS 19 som godkändes av EU i juni 2012.

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform