Flera nyheter i årsredovisningslagen och bokföringslagen

Nyheter i årsredovisningslagen och bokföringslagen

I Årsredovisningslagen har ett flertal upplysningskrav tagits bort eller begränsats. Även arkiveringstid och gränsvärden har ändrats. En av nyheterna i Bokföringslagen är att begränsningen av vilka månader som räkenskapsåret ska omfatta har tagits bort. 

Kontakta oss

Redovisningsspecialist

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

I år har inga nya upplysningskrav tillkommit i redovisningslagstiftningen, däremot har ett flertal av upplysningskraven tagits bort eller begränsats, som en följd av propositionen om enklare redovisning. Även på andra områden har lättnader tillkommit, bland annat har arkiveringstiden för räkenskapsmaterial förkortats och företag med kontant försäljning som registreras i ett kassaregister ges möjlighet att använda gemensam verifikation.

För att bestämma om ett företag är ett mindre eller större företag, respektive mindre eller större koncern, används Årsredovisningslagens gränsvärden. De används också för att fastställa om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek i enlighet med Bokföringslagens regler. För räkenskapsår påbörjade efter den 31 oktober 2010 gäller nya gränsvärden.

Denna artikel redogör för de viktigaste förändringarna i redovisningslagstiftningen och hur de nya gränsvärdena ser ut. 

Nyheter i Årsredovisningslagen (ÅRL)

Ett flertal tilläggsupplysningar om personalen som tidigare har varit lagkrav i årsredovisningen har tagits bort. Kravet på att det i årsredovisningen ska lämnas uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro tas bort. Personalkostnaderna behöver inte längre delas upp på olika kategorier av personal för mindre företag som varken är finansiella företag eller publika aktiebolag. Även kravet på att uppgifter om löner och andra ersättningar till olika kategorier av anställda ska lämnas särskilt för varje land tas bort.

Mindre företag som varken är finansiella företag eller publika aktiebolag behöver inte längre lämna uppgifter om kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare. Sådana mindre företag behöver inte heller längre lämna uppgifter om avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller andra personer i företagets ledning. Den ändrade uppgiftsskyldigheten omfattar, i förekommande fall, även koncernredovisningen.  

Mindre icke finansiella företag och koncerner behöver inte lämna upplysningar om verksamhet inom forskning och utveckling samt om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Tilläggsupplysningarna om anläggningstillgångar i mindre icke finansiella företag begränsas. Upplysningar om ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade uppskrivningar samt upplysningar om korrigeringar av tidigare års avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar behöver inte lämnas. Samma begränsningar gäller för mindre icke finansiella koncerner som lämnar koncernredovisning.

Kravet på att uppgifter ska lämnas om fastigheters taxeringsvärde tas bort.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Kravet på att indirekta kostnader ska räknas in i anskaffningsvärdet för en tillverkad anläggningstillgång tas alltså bort.

Andra nyheter är att mindre icke finansiella företag ges en generell rätt att upprätta resultat- och balansräkningar i förkortad form. Tidigare var detta endast möjligt om det var motiverat av konkurrensskäl. Detsamma gäller mindre icke finansiella koncerner som upprättar koncernredovisning.

Ändringarna ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet ska en upplysning om detta lämnas i not. Till skillnad från tidigare behöver ingen uppgift om belopp längre lämnas. Denna ändring ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2010.

Nyheter i Bokföringslagen (BFL)

Även bokföringslagen har ändrats. Samtliga ändringar trädde i kraft den 1 januari 2011.

Ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader. En nyhet är att det numera inte finns någon begränsning av vilka månader som räkenskapsåret ska omfatta. I likhet med tidigare gäller dock att fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap. 6§ andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha kalenderåret som räkenskapsår.

Huvudregeln är att kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske. Om det finns skäl för det, och det är förenligt med god redovisningssed, får dock affärshändelser bokföras senare. Detta är en ändring jämfört med tidigare då det krävdes särskilda skäl för att göra avsteg från huvudregeln. Anledningen till detta är b la för att ge utrymme för en ökad samordning mellan redovisning och beskattning.

En annan nyhet är att det är tillåtet för alla icke-finansiella företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor att tillämpa kontantmetoden i sin bokföring.

Bokföringslagen har också ändrats så att det numera är möjligt att använda gemensam verifikation också vid kontant försäljning som registreras i ett kassaregister. Detta har inte varit möjligt tidigare.

Arkiveringstiden för räkenskapsmaterial har ändrat. Materialet ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Tidigare var denna period tio år.  Ändringen gäller även retroaktivt. Räkenskapsinformationen ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och på ett betryggande och överskådligt sätt.

Ändrade gränsvärden

Gränsvärden för att bestämma om ett företag är ett mindre eller större företag respektive mindre eller större koncern finns i såväl bokföringslagen som årsredovisningslagen. I bokföringslagen används de för att fastställa om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek. För räkenskapsår påbörjade efter den 31 oktober 2010 gäller nya gränsvärden. Om ett företag/en koncern uppfyller mer än ett av nedanstående gränsvärden (tidigare gränsvärden inom parantes), eller om företaget har andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev upptagna på en reglerad marknad, är detta företag/koncern ett större företag/en större koncern:

  • antalet anställda har uppgått i genomsnitt till fler än 50 (50) personer under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren
  • redovisade balansomslutningen har överstigit 40 (25) miljoner kronor för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren
  • redovisade nettoomsättningen har överstigit 80 (50) miljoner kronor för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren

Med senaste två senaste räkenskapsåren avses de två senast fastställda räkenskapsåren.  

Ändringen innebär att färre företag omfattas av skyldigheten att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek.

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform