Förändringar vid beskattning av ägare till fåmansaktiebolag

Förändringar vid beskattning av ägare till fåmans...

Regeringen har lämnat förslag om ändringar av beskattningsregler för ägare till fåmansaktiebolag, de s k 3:12-reglerna. Förslagen har bakgrund både i Regeringens strävan mot förenklingar för småföretag och i Skatteverkets granskning av olika upplägg.

Relaterat innehåll

Förändringar vid beskattning av ägare till fåmansaktiebolag
Regeringen har lämnat förslag om fem olika ändringar av de s k 3:12-reglerna. Den första innebär en höjning av schablonbeloppet i den s k förenklingsregeln från nuvarande 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp. Den andra förslaget avser införandet av en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst. De tre sista förslagen avser att förhindra olika typer av skatteplanering som har uppmärk¬sammats. De nya förslagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2012 med tillämpning första gången vid 2013 års taxering.

Höjning av schablonbeloppet

Som ett led i att ytterligare förenkla för företagare föreslås en höjning av schablonbeloppet i den s k förenklingsregeln vid beräkning av gränsbelopp. Gränsbeloppet är ett belopp som beräknas årligen och som utgör en gräns för en ägare till ett fåmansaktiebolag att betala 20 procent skatt vid utdelning och kapitalvinst. Beloppet höjs enligt förslaget från nuvarande 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp. Baserat på 2011 års inkomstbasbelopp innebär förslaget att schablonbeloppet uppgår till 143 275 kr, jämfört med 130 250 kr, som det hade blivit utan höjningen. Förslaget innebär således en höjning med drygt 13 000 kr.

Regeringen räknar med att förslaget medför att förenklingsregeln kommer att tillämpas i ytterligare 2 500 fall. Detta jämfört med att förenklingsregeln idag används i cirka 225 000 fall per år, av totalt drygt 300 000.

Nytt takbelopp för beskattning av utdelningar i inkomstslaget tjänst

Förslaget innebär att beskattning av utdelningar från ett fåmansföretag anpassas till de regler som idag gäller för kapitalvinster. Regelverket har länge innehållit ett takbelopp för beskattning av kapitalvinster i inkomstslaget tjänst. Motsvarande tak införs nu även för utdelningar samtidigt som taket enligt ett pressmeddelande från Regeringen sänks från 100 till 90 inkomstbasbelopp.

Regeln omfattar endast utdelningar under ett beskattningsår, vilket är en skillnad från kapitalvinster, där man räknar med kapitalvinster under avyttringsåret och de fem föregående åren.

Skälet till förslaget är i huvudsak att det ska råda skatteneutralitet för ägaren oavsett om man väljer att ta en utdelning inför en avyttring av aktier eller inte. Detta har inte varit fallet med nuvarande lagstiftning. I många fall kan det vara lämpligt att dela ut en del av kapitalet inför en extern avyttring, men p g a skattereglerna har detta ofta inneburit högre skatt för ägaren. Genom en s k intern aktieöverlåtelse har samma resultat kunnat uppnås för ägaren, men med det nya förslaget kommer i många fall utdelning att kunna lämnas direkt till ägarna.

Tillämpning av förenklingsregeln på endast ett bolag

Som reglerna är utformade idag kan en person i princip utnyttja schablonbeloppet i förenklingsregeln i ett obegränsat antal bolag. Skatteverket har uppmärksammat Regeringen på att det förekommer skatteupplägg med hjälp av förenklingsregeln.

Som exempel nämns att en person bildar fem aktiebolag som i sin tur vardera äger 20 procent av aktierna i det rörelsedrivande bolaget. Det rörelsedrivande bolaget kan skattefritt dela ut sina upparbetade vinstmedel till ägarbolagen och ägaren kan sedan ur respektive bolag dela ut cirka 130 000 kr med endast kapitalbeskattning med 20 procent. Enligt Regeringen är detta ett kringgående av reglernas syfte och även ett sätt att gå förbi den femårskarens som finns i regelverket.

För att förhindra detta föreslår Regeringen att en person endast ska få använda sig av förenklingsregeln i ett bolag per år. Om en person äger fler bolag sker beräkningen av gränsbelopp enligt huvudregeln i övriga bolag.

Många remissinstanser är kritiska till förslaget och anser att det i många fall träffar situationer som inte har något skatteundandragande syfte. En person kan t ex driva ett eller flera olika bolag och dessutom tillsammans med andra vara delägare i ytterligare bolag. Även i denna situation får personen ifråga endast välja att tillämpa förenklingsregeln i ett av bolagen. Detta kommer sannolikt att medföra att olika ägare i ett och samma bolag får väldigt olika skattesituation, trots att de utför likartat arbete i bolaget. Regeringen är medveten om problemet, men anser att förenklingsskäl talar för att ändå införa förslaget.

Begränsningsregel avseende icke varaktiga tillskott

Enligt nuvarande lagstiftning finns det inga begränsningar för att få räkna med lämnade tillskott vid tillämpning av huvudregeln för beräkning av gränsbelopp. Alla tillskott som lämnas under ett beskattningsår får ingå i beräkningen.
Även här har Skatteverket uppmärksammat att upplägg förekommer med icke varaktiga tillskott som lämnas före ett årsskifte och sedan återbetalas till ägaren direkt efter årsskiftet. Många gånger finansieras tillskotten av kortfristiga banklån. För att förhindra detta förfarande föreslås en regel om att endast varaktiga tillskott ska få ingå i beräkningen av gränsbeloppet.

Regeringen är medveten om att förslaget innebär ett tillämpningsproblem vad gäller begreppet ”varaktiga tillskott”. Motsvarande regler finns dock redan vad gäller reglerna för fysiska personers kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond och regeringen anser att ledning för tillämpningen kan sökas i dessa regelverk.

Löneunderlag i bolag som endast ägts del av året

Med nuvarande regelverk kan i vissa speciella fall lönerna i ett bolag komma att medräknas dubbelt i beräkningen av gränsbelopp. Anledningen till detta är att det för fysiska personer saknas en regel som klargör vem som får räkna lönerna i ett bolag om det säljs under året.

Om det avyttrade bolaget är ett dotterbolag till ett annat bolag är det klart reglerat att lönerna endast får räknas med under innehavstiden, men om köparen är fysisk person så kan denna person räkna med lönerna för hela året. Detta under förutsättning att ägaren själv tar ut tillräckligt med lön ur bolaget.

Även i denna del har Skatteverket uppmärksammat att det förekommit planerad handel med löneintensiva bolag för att utnyttja lönerna dubbelt. För att komma till rätta med detta införs en regel som klargör att löneunderlaget endast får räknas med under den tid som aktierna har ägts under året de förvärvas.

Sammanfattning av förslaget

Förslaget kan egentligen delas upp i två delar. De två första förslagen har sin bakgrund i Regeringens strävan mot förenklingar för småföretag. De tre sista förslagen har däremot sin bakgrund i Skatteverkets granskning av olika former av upplägg.

Ett högre schablonbelopp kommer definitivt att leda till att flera ägare till fåmansföretag kommer att använda sig av förenklingsregeln. Förslaget om att endast få räkna med förenklingsregeln i ett bolag kommer naturligtvis att få rakt motsatt verkan. Regeln avseende takbeloppet för beskattning av utdelningar anser vi vara ett välkommet förslag. Inför en extern avyttring kan det finnas olika behov av att anpassa bolaget på ett sådant sätt att det passar både köparen och säljaren. Det nuvarande regelverket har utgjort ett hinder mot att på ett enkelt skatteeffektivt sätt föra över vinstmedel från ett aktiebolag, inför en avyttring.

De tre sista förslagen syftar i huvudsak till att förhindra olika former av skatteupplägg.  Skatteverket har aviserat att man ska försöka vara mer aktiv och att vid behov försöka driva förändringar av lagstiftningen. Detta lagförslag är ett tydligt exempel på detta förhållningssätt. I många delar är remissinstanserna kritiska till förslagen och man anser att de inte bara träffar de situationer som man avser att förhindra. I vissa delar har enkelheten i systemen fått företräde. Regelverket avseende beskattning av utdelningar och kapitalvinster är redan idag komplicerat. Att komplicera reglerna ytterligare skulle sannolikt innebära såväl ytterligare tillämpningsproblem för företagarna som kontrollproblem för Skatteverket. Vissa remissinstanser har förordat en större översyn av regelverket. Regeringen har i detta förslag dock inte aviserat någon stor översyn av regelverket.

Vänd dig till oss på KPMG för att kontrollera om och i så fall hur förslagen berör dig.

Kontakta oss

 

Offertförfrågan

 

Skicka

KPMG: s nya digitala plattform

KPMG: s nya digitala plattform