Förslaget skiljer sig från den promemoria som Finansdepartementet remitterade i april, främst genom att man inte längre föreslår att skatteflyktslagen ska utvidgas till att också gälla kupongskatt. Istället föreslås att den nuvarande bulvanregeln avseende kupongskatt förtydligas. Förslaget är föranlett av ändringar i EU:s moder/dotterbolagsdirektiv. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Bakgrund
Enligt moder/dotterbolagsdirektivet (2011/96/EU) är medlemsstaterna skyldiga att bevilja undantag från källskatt för vinstutdelningar från dotterbolag i en medlemsstat till moderbolag i en annan medlemsstat, samt undanröja dubbelbeskattning av vinstutdelning på moderbolagsnivå. I juni respektive december 2014 kom medlemsstaterna överens om två ändringar av direktivet, vilka är de som nu föreslås införlivas i svensk lagstiftning:

För att komma till rätta med de situationer där dubbel icke-beskattning
uppkommit på grund av olikheter i medlemsstaternas skattemässiga behandling av vinstutdelning (hybrider), ändrades direktivet så att moderbolagslandet inte ska undanta mottagen vinstutdelning från beskattning i den mån sådan utdelning får dras av i dotterbolaget. Ändringen omfattar bara inkomstskatt i moderbolagslandet och inte källskatt i dotterbolagslandet.

Enligt en ny skatteflyktsbestämmelse i direktivet ska skattefrihet för
utdelning inte beviljas för arrangemang, som har införts huvudsakligen för att
få en skattefördel och som inte är genuina med beaktande av alla relevanta
fakta och omständigheter. Arrangemang ska betraktas som ”inte genuina” i den utsträckning de saknar kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten. Regeln gäller såväl inkomstskatt som kupongskatt.

Vad innebär de lagändringar som regeringen föreslår?
I lagrådsremissen föreslås att direktivets nya hybridregel införlivas i svensk lagstiftning genom att reglerna om undantag från beskattning för utdelning på näringsbetingade andelar ändras så att en vinstutdelning från ett utländskt företag inte är skattefri till den del utdelningen får dras av i det utländska företaget.

Detta gäller dock bara om utdelningen behandlas som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen. Tillägget av ”eller liknande” är nytt jämfört med förslaget i promemorian, annars överensstämmer det i stort med vad som föreslagits tidigare. Regeringen anser fortfarande att direktivets nya skatteflyktsregel redan omfattas av skatteflyktslagen när det gäller
utdelningar som ett svenskt företag tar emot. Regeringen anser således att mottagna utdelningar kan beskattas med stöd av skatteflyktslagen i de situationer som avses i direktivet och att någon lagändring i denna del inte är nödvändig.

Däremot har regeringen ändrat sig vad gäller skatteflyktsregeln för kupongskatt. Istället för att utvidga skatteflyktslagen till att även omfatta kupongskatt anser regeringen nu, till skillnad från tidigare, att den nuvarande bulvanregeln i kupongskattelagen är tillräcklig för att implementera
ändringarna i direktivet. Regeringen anser att det knappast går att föreställa sig något annat sätt att kringgå skyldigheten att betala kupongskatt än just att en bulvan vid utdelningstillfället håller aktier åt den person som skulle ha varit skattskyldig om kringgåendet inte hade genomförts. Regeringen anser därmed att bulvanregeln får anses omfatta alla de kringgåendesituationer som skatteflyktsbestämmelsen i direktivet avser att träffa. Däremot görs ett litet förtydligande om att bulvanregeln har företräde framför undantagen från kupongskatt (t ex utdelning på aktier som motsvarar näringsbetingade andelar eller till utländska fondföretag).


Vem påverkas av detta?
Ändringen väntas påverka hybridsituationer där utdelning behandlas som ränta (eller liknande) och är avdragsgill i dotterbolagslandet men skattefri hos mottagande svenskt bolag. Vidare kan koncerner som i nuläget betalar utdelning från Sverige utan källskatt via ett mellanliggande bolag där utdelningen är skattefri men inte hade varit det vid en direktutdelning att påverkas.  

Vad händer nu och vilka åtgärder kan behöva vidtas? 
Förslaget ska nu behandlas av lagrådet och förslås träda i kraft den 1 januari 2016, för att möta den tidsram som direktivet kräver för implementering av ändringarna.  Regeringen har i sitt förslag vänt i frågan om skatteflykt för kupongskatt, sannolikt mot bakgrund av att regeringen fick massiv kritik i den delen efter den promemoria som remitterades i april. Vad gäller hybridregeln blir det framöver nödvändigt att analysera den skattemässiga behandlingen hos det utländska utdelande bolaget för att bedöma om en utdelning är skattefri hos mottagande svenskt bolag. Om utdelningen behandlats som avdragsgill hos givaren är det en risk för beskattning. I normalfallet torde dock sådana arrangemang vara relativt ovanliga med svenska bolag.  

Välkommen att kontakta oss för ytterligare information.