EU-direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Trots en tidigare politisk överenskommelse lyckades Europeiska unionens råd inte att enas om att anta direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD) under sitt möte den 28 februari. Vad som först uppfattades som en formalitet ledde till osäkerhet på grund av det plötsliga tillbakadragandet av tyskt stöd. Detta medförde en dominoeffekt, där minst 12 EU-medlemsstater avstod från att rösta och Sverige röstade emot direktivet.^[1]

CSDDD:s primära mål är att lyfta mänskliga rättigheter och miljömässig aktsamhet från ”soft law” till bindande lagstiftning. Direktivet kräver att företag identifierar och åtgärdar negativ inverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Underlåtande att göra detta skulle innebära potentiella administrativa böter på upp till 5 % av företagets omsättning, samt riskera civilrättsligt ansvar för företag vid EU-domstolar, även för skada som orsakats av utländska dotterbolag eller leverantörskedjor. Det var oron för böter och ansvar för extraterritoriell skada som fick vissa medlemsstater, inklusive Sverige, att hävda att skyldigheterna lägger en överdriven administrativ börda på företag.

Belgien, som innehar EU:s ordförandeskap, har indikerat att de kommer att undersöka möjligheterna att adressera medlemsstaternas oro och genomföra en ny omröstning. Eftersom mandatperioden för Europaparlamentet närmar sig sitt slut kan misslyckandet att nå en överenskommelse de kommande två veckorna leda till att CSDDD inte antas under denna lagstiftningsperiod och äventyra direktivets öde.
 

^{[1] Enligt EU:s kvalificerade majoritetsregler krävs det att minst 15 av de 27 EU-länderna, vilket motsvarar 65% av befolkningen, röstar för förslaget för att direktivet ska antas.}

Två alternativa scenarier framträder för CSDDD framtid: antingen nås en överenskommelse, vilket leder till antagandet av direktivet med ytterligare kompromisser – till exempel genom att begränsa lagens tillämplighet till endast mycket stora företag, som föreslagits av Frankrike – eller risk för att CSDDD inte antas.

Om lagen inte antas kommer företag att fortsätta att verka på en ojämn spelplan. Lagar som liknar CSDDD är redan i kraft i Frankrike, Tyskland, Norge och Schweiz. Några av dessa lagar gäller även utländska företag med filialer eller verksamhet i dessa länder, vilket innebär att svenska företag måste navigera i en komplex mosaik av europeiska föreskrifter.

Dessutom, medan direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD) kräver att företag rapporterar om sin due diligence av miljö och mänskliga rättigheter men anger inget avseende omfattningen eller detaljerna av en sådan due diligence. Antagandet av CSDDD skulle leda till utvecklandet av kommissionsriktlinjer, liksom bildandet av praxis, vilket i sin tur skulle leda till en större rättslig förutsägbarhet för företag.

Slutligen, även om de flesta kritiker framhäver risken för civilrättsligt ansvar för skador utanför landets gränser som ett stort bekymmer, så utvecklar EU-medlemsstaterna sakta en praxis avseende omfattningen av moderföretags ansvar för skador orsakade av deras dotterbolag. Till exempel utgjorde en dom, från 2021, i en appellationsdomstol i Nederländerna en betydande milstolpe, då den bekräftade ett moderföretags omsorgsplikt gentemot offer i en tredje stat som skadats av dess dotterbolags verksamhet. Antagandet av CSDDD skulle ge behövlig klarhet om när och under vilka omständigheter sådana skyldigheter uppstår, vilket därigenom skulle minska riskerna med det nuvarande oklara rättsläget. KPMG följer noggrant utvecklingen avseende CSDDD och andra ESG-relaterade ämnen samt potentiella ansvars- och rättegångsrisker i detta avseende.

Välkommen att kontakta oss!

Read more
English version

Vill du prenumerera på LegalNews och andra kostnadsfria nyheter från KPMG? 
Anmäl dig här.